- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
II:488

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

488

Den romerska byggnadskonsten.

Hos grekerna utbildades, som vi sett, arkitrav-
ocli kolonnbyggnaden till den högsta fulländning.

Hos ett annat gammalt folk, de i Italien boende
etruskerna, trädde oss den andra hufvudgruppen
af byggnadsverk, hvalfbyggnaden för första gången
till mötes.

Af etruskernas konst finnes ej mycket i behåll, och
dess betydelse för konsthistorien är endast, att den
gaf det ena uppslaget åt den romerska byggnadskonsten.

Liksom i all konstnärlig verksamhet voro nämligen
romarne äfven

os j älf ständiga som arkitekter, och deras
byggnadskonst utgöres af en förening af den grekiska
kolonnbyggnaden och den etruskiska hvalfbyggnaden,
båda i storartade monument utvecklade till oerhörd
prakt, men utan verkligt inre lif och enkel ädelhet.

Etruskerna kände endast den enklaste hvalff ormen,
tunnhval£vet. Romarnes förtjänst är att ha utbildat
korshvalf-vet och kupolen.

Grenom hopförandet af dessa hvalf -former och den
grekiska kolonnbyggnadens element nå de en både rik
och praktfull omväxling i sin arkitektur, men någon
organisk enhet har den ej, ty kolonnerna, som ju äro
bärande, användas af romarne mest i dekorativt syfte,
då byggnadernas konstruktiva delar voro utförda
efter hvalfsystemet oftare med murar och murpelare
än kolonner som vederlag.

Den stil, som romarne mest använde till sina
kolonner, var den

korintiska; dock bildade de ett nytt kapital,
det s. k. komposita-kapi-

tälet, bestående af ioniska vulster öfver en
dubbel rad akanthusblad.

I stället för doriska kolonner användes ofta s.
k. toskanska, ett

slags orefflade doriska kolonner, försedda med
attisk bas.

I allmänhet voro de romerska kolonnerna ej
refflade. Detta berodde på att de utfördes i granit i
stället för i den lättare arbetade marmorn. Stundom
refflade man de öfre två tredjedelarna och satte
på den nedre tredjedelen i stället omvända refflor,
stafvar.

Kompositakapitäl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/1092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free