Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
Som de romerska byggnaderna voro högre än de
grekiska och man ej kunde göra kolonnerna alltför
långa, hittade man på att skarfva dem nedtill med
kubiska fotställningar eller postament. Emedan
kolonnerna mest stodo dekorativt framför väggen och
ej bärande, böjde man öfver dem ut väggens gesims
till s. k. förkroppningar. Häckte dock ej detta
till att täcka hela vägghöjden, satte man öfver
forkropp-ningarna en af pilastrar af delad skärm,
den s. k. ättikan.
Bjälklaget utvecklades af romarne till en hög grad af
prakt. Det gjordes djärfvare och tyngre än i Grekland
och pryddes med olika dekorationer, bland annat rikt
utvecklade konsoler.
Romarne införde äfven den i den senare arkitekturen så
ofta förekommande arkivolten, d. v. s. de förbundo
kolonnerna med en båge i stället för med en rak
arkitrav.
En annan sedan vanlig konstruktion, som romarne också
införde, var medels bågar förbundna murpelare med
half kolonner framför.
Under det att den grekiska arkitekturen under sin
bästa tid koncentrerade sig på tempelbyggnader,
är det i byggnader af skilda slag som den romerska
arkitekturen framträder.
Tempel till gudarnes ära byggde man med stor prakt.
Det var dels tempel, där den grekiska formen fått
tjäna till förebild. Men de voro sällan peripterala,
utan hade i stället vanligen blott en djup pelarhall
framför sig. Till det inre voro de delade i tre
bredvid hvarann liggande rum. Dels framträdde i Rom
för första gången rundtemplet, en form, som sedan de
kristna togo upp för sina dop-och grafkyrkor.
An rikare utvecklade sig dock arkitekturen i de
byggnader, som uppfördes för statens ändamål. Staten
var ju i Rom det, kring hvilket alla intressen
förnämligast koncentrerade sig.
Bland dessa byggnader äro att märka basilikorna,
treskcppiga af kolonner delade hus eller pelarhallar,
i hvilka det högre midtskeppet slutade med en nisch
eller absid.
Dessa basilikor blefvo mönster för de äldsta kristna
kyrkorna.
De praktiska romarne sysslade äfven mycket med väg-
och vattenledningsbyggnader. Vattenledningarna
voro milslånga öfver hvarann hvilande sträckor af
tunnhvalf.
Teatrarna liknade först de grekiska, men när
skådespelen följdes af djur- och gladiator-strider,
uppförde man i stället amfiteatrar, bildade af
två hopslagna teatrar med borttagen scenbyggnad,
så att man innerst fick en cirkelrund arena, eti
sammanslagning af två halfcirkel-formiga körplatser,
hvilka stötte ihop med sin diameter, samt rundt
om denna arena de amfiteatraliskt uppstigande
åskådarplatserna.
Storartade badhus eller termer tillhöra äfven
den romerska byggnadskonstens minnesmärken liksom
praktfulla triumfbågar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
