- Project Runeberg -  Fredrika Bremer. Sjelfbiografiska anteckningar, bref och efterlemnade skrifter /
I:9

(1868) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer, Charlotte Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning af utg.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mycket af någon invärtes plågsam sjukdom och var nästan
beständigt sängliggande. Obeskrifligt god och öm emot
Fredrika och mig var hon och ville hafva oss in till sig de
stunder, då hon ibland var någorlunda plågfri. Det roade
henne att höra hvad vi hade lärt, och om vi läste snällt
för henne, så visste vi så väl, att vi, den ena efter den
andra, fingo stoppa handen ner i en stor konfektspåse, som
hon hade liggande bredvid sig på sängen, och draga upp så
mycket konfekt vi kunde få fatt uti. För öfrigt minnes jag
ganska litet min goda mormor, men det minnes jag, att vi på
hennes begrafningsdag gräto mycket och åto mycket konfekt.

Till midsommaren 1806 flyttade hela familjen ut till
Årsta. Såsom alla barn voro Fredrika och jag förtjusta
öfver att få göra en resa, en så lång resa som hela
tre mil, och vi hade under åtta dagar varit alla lediga
stunder sysselsatta med att packa in och packa upp och
packa in igen våra leksaker och dockor. Änteligen kom den
lyckliga resdagen och i tre vagnar tågade familjen ut till
landet. Jag minnes mycket väl, att vid framkomsten tyckte
både Fredrika och jag, att det stora, slottslika huset
med sin utbyggnad med torn, sitt ovanligt höga tak, sina
höga fönster med helt små glasrutor i blyinfattning och
de mörka murarne, från hvilka rappningen på många ställen
fallit af, icke alls såg vackert ut. Hade vi förstått ordet
hemskt, så skulle vi visst tänkt på det vid åsynen af det
då förfallna gamla Årsta, bygdt för nära 200 år sedan af
fru Barbro Åkesdotter Natt och Dag under det hennes man,
amiral Bielkenstierna, var ute i trettioåriga kriget[1]. När vi sedan




[1] Årsta var under 13- och 1400-talet ett tyskt
svärdsriddaregods. Sedermera försåldt, ägdes det år 1500
af herr Axel Larsson Thott och gick derpå i arf till
Bielkenstiernska och Flemmingska slägterna. (Uplands
jordebok 1680, Sotholms härad, och Thams beskrifning öfver
Stockholms län.)

Ar 1621 i Juli månad samlade konung Gustaf II Adolf
krigshären och flottan för att med dem öfvergå till
Riga. Från hamnen vid Elfsnabben, under det flottan
uppehölls af motvind, utfärdade Gustaf Adolf sina
krigsartiklar, författade af honom och skrifna med hans
egen hand. Dessa krigsartiklar upplästes för första gången
af rikskansleren Axel Oxenstierna för hela lägret, bestående af 20,000 man, uppställda i
full slagordning på Årsta äng. - Hela det kungliga huset
var här då samladt. (Geijer: Svenska Folkets Historia.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fbremer/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free