Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Olle Vinters julafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nästan inga möbler — bara ett skrifbord, en stol och
en jernsäng! — det var inte mycket, men Olle hade
varit så belåten ända tills nu, men nu ... nu fann
han, att det fattades så mycket, och han tyckte, att
gaslampan lyste så matt och Hämtande emot
julgranens gröna och hvita vaxljus der nere på krogen.
Hvart skulle han gå för att få ljust omkring sig och
värmas upp af en smula julfröjd?... I en kyrka? —
Det varför sent! — Man dyrkade Gud endast på vissa,
af lag och förordning faststälda timmar, och dessa
hade nu gått till ända. — Nej, det var bäst att gå
ned »på hörnet», ta sig en sup, äta risgrynsgröt och
se på den tända julgranen. Han skulle då kunna
fortsätta att drömma om julen i barndomshemmet,
och så skulle han slippa att sitta ensam. Det var
allt bäst att gå ned på krogen!
Han tog den gamla, nötta felbhatten, släckte
lampan och gick.
Men efter att lyckligt och väl ha trefvat sig ner
för vindstrappan, stannade han med handen hvilande
på jernledstången till den följande och funderade.
»Om jag skulle gå in till »Malmens» och se, hur
de ha det på julafton? — de stå lika ensamma i
verl-den som jag.»
»Malmens» var den fattigaste bland alla
familjerna i det tätt befolkade Råtthålet. Enkefru Malm
eller »lilla enkefrun», som hon kallades af
hyresgästerna, hade liksom Olle Vinter sett bättre dagar:
hennes man hade varit kassör på ett af de större
kontoren nere vid Skeppsbron, men så hade han
blif-vit kär i en aktris, ruinerat sig för hennes skull,
kommit på balans i kassan för hennes skull och så till sist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
