Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den italienska teatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lustspel, »La vedora scaltra* (Den sluga enkan), som
vann en så lysande framgång, att den måste gifvas 30
gånger å rad.
Men nu kommo också afundsmännen och rivalerna
i rörelse och gåfvo sig luft i parodier och satirer, och
när Goldoni året därpå misslyckades med lustspelet,
»IJerede forttmata» (Den lycklige arfvingen) blef
oväsendet ännu värre. Detta gaf Goldoni anledning att vid
säsongens slut på trots förklara sig ämna rikta S:t
Angelo-teaterns repertoir under det kommande året
1750, med icke mindre an 16 nya stycken. Han höll
mer än ord, ty han lemnade 17, bland hvilka några
äro att räkna som hans populäraste, såsom »Iai bottega
del caffé* (Kaffehuset) och 11 rero amico (Den sanne
vännen). Goldoni har skrifvit mellan ett och två hundra
teaterstycken, bland hvilka finnas utkast till
mask-komödier som endast äro delvis dialogiserade,
operatexter, tragödier, borgerliga och romantiska skådespel
samt i synnerhet lustspel, hvilka egentligen utgöra hans
styrka. Han skref äfven på franska ett lustspel: »Le
houmt hienfaisant», som länge bibehöll sig på franska
scenen och som äfven uppfördes på Stockholms
Dramatiska teater 1796 under namnet: »Den buttre
välgöraren». Hans memoirer utgåfvos i Paris 1787 under
titeln: »Memoires de Goldoni, pour servir å
Thistoire de sa vie et de celle de son theatre».
Italien vördar honom ännu i dag som den
förnämste af sina komödiförfattare, och på den grund han lagt,
har sedermera utvecklingen af det italienska dramat
bygts och bygges ännu i dag.
Hans rival och motståndare, Carlo Gozzi, föddes
i Venezia 1722 och började sin literära bana mycket
tidigt med burleska dikter på den toskanska dialekten.
Sedan vände han sig med sin satir företrädesvis mot
Goldoni, mot hvilkens nyhetssträfvanden han tog den
gamla maskkomödien i försvar, och han fick därvid till
bundsförvandt Sacchi, direktören för en maskteater i
Venezia och Italiens utmärktaste Arlechino på sin tid.
Gozzi kallade sina stycken »Fiabe dramatiche»
(dramatiska sagor) och de gjorde stor lycka hos publiken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
