Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det vore i hög grad frestande, att söka skildra
skaldens sätt att i sina stycken låta dessa menskliga
svagheter och lidelser utföra sitt dystra
förstörings-arbete med de karaktärer, hvilka de tagit i besittning,
och att för skådespelaren påvisa de djupa guldgrufvor
för menniskoframställningens konst, som i dem gömma
sig; men då en sådan granskning af dem alla skulle
vara oförenlig med detta arbetes omfång, vill jag
inskränka den närmare redogörelsen till ett af dem,
nämligen Kung Lear.
Detta sorgespel, det hårdaste och mest dystra af
alla Shakspeares tragödier, leder, liksom Julius Cesar,
Macbeth och Othello, sitt ursprung från första åren af
det sjuttonde århundradet, det vill säga mellan 1603—06.
Det var under denna tid, som skalden i fulla blomman
af sitt snille och sin skaparkraft, vågade sig på
lösningen af de mest djärfva och djupsinniga psykologiska
problem.
Man vet tiden för »Kung Lears» författande
därigenom, att år 1604 afdömdes i London en hexprocess,
i hvilken de af Edgar, under hans förstälda vansinne,
anropade onda andarnes, Flibbertigibbets,
Obidi-cuts, Hopp-dans’ och Mahus’ namn för första
gången förekomma.
Ämnet till sitt sorgespel tog Shakspeare nu, som
så ofta förut, från Holinshed, sin älsklingskronikör,
hos hvilken den finnes i enklaste gestalt och utan
tragisk upplösning. Det fans också förut en dramatisk
bearbetning från 1594, af Edward White. Till den
andra, i Lears historia inflätade handlingen om Gloster
och hans söner, fick Shakspeare anledning genom ett
ställe i Sidneys »Arkadia».
Att Kung Lear gjorde ett djupt och lifligt intryck
på skaldens samtid, visar sig bäst däraf, att på ett och
samina år, 1608, utgåfvos icke mindre än trenne
kvarts-upplagor af sorgespelet. Den närmast följande tiden
stälde det icke så högt som Macbeth och Hamlet, och
det var först den bekante tyske skådespelaren SCHRÖDER,
som genom sin utmärkta framställning af hufvudrollen
införde det i den nyare tiden. I själfva England har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
