Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och inom kort var det den lilla Djurgårdsteatern, som, i
besittning af en enkom för denna genre utrustad komisk
skådespelare, Fredrik Deland, fick emottaga och
uppföra de flesta af hans senare stycken: Jenny eller
Ångbåtsfärden, Jernbäraren, Hittebarnet, Rika morbror, Magister
Bläckstadius och 1846*och 1946. Blanches senaste arbeten
voro Ett resande teatersällskap, Döden fadder och
Grannar ne, h varefter han egnade sig åt ett författarskap på
andra områden, för väl kändt och för mycket uppburet
för att här kunna eller böra vidröras annat än i
förbigående.
Det af August Blanche gifna uppslaget och det
enhälliga bifall hvarmed hans arbeten emottogos, lockade
snart efterföljare, och bland hans närmaste sådana var
Mauritz CRAMyER, född 1810, död 1848, en af de mest
lofvande, ehuru hans tid blef för kort för att löftena skulle
kunnat infrias. Han började sitt författarskap för teatern
med en komedi i två akter: Femhundra riksdaler banko,
som uppfördes på Nya teatern 1846, kom sedan med
en dramatisering af Emelie Carléns roman Rosen på
Tistelön, som under namnet Brottslingar ne uppfördes
därsammastädes 1847, och lät samma år på
Djurgårdsteatern uppföra: En half million, komedi i tre akter,
och Symamselhrna, lustspel i fyra akter, som blef det
sista af hans arbeten. Cramaer utmärkte sig i synnerhet
för sina kvicka och uddiga kupletter samt hade en öppen
och lefvande blick för småfolkets både goda och löjliga
sidor, om han också icke var fri för någon dragning åt
sentimentalitet, ett arf från den Kotzebuanska tiden, från
hvilket lyte icke en gång hans föregångare kan
frikännas.
Lika litet var detta fallet med den man, som närmast
stod beredd att fortsätta på den inslagna banan, JOHAN
JOLIN, hvilken den 14 november 1845 debuterade på
kgl. teatern både som författare och skådespelare med
En Komedi, komedi i tre akter, i hvilken han själf
utförde den mångskiftande hufvudrollen. Det var ett
första framträdande som lofvade mycket både för den
svenska dramatiken och skådespelarkonsten, och hade
Jolin icke något för ensidigt slagit in på det rörande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
