Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Af Kuhlberg och Lemberg (10 och 11) äro visserligen en
stor mängd bergarter från Alön i Pargas samt Hogland,
metamorfiska såväl som eruptiva, analyserade, men af dessa
sednare nästan blott acida. De af Lemberg s. k. dioriterna
betraktas af J. Roth (Beiträge zur Petrographie der pluto-
nischen Gesteine, Abh. der Akad. der Wissensch. zu Berlin,
1869, p. 115) såsom hornblendegneis och hornblendeskiffer,
amfibolit och chloritskiffer, och den af Roth s. k. dioriten
från Hogland betecknas åter af Lemberg såsom labrador-
porfyr. Strängt taget äro sålunda egentligen blott tvenne
verkligen basiska bildningar analyserade, nämligen diabas
från Pargas af Kuhlberg (10, p. 42) och den af mig ana-
lyserade diabasen från Helsingfors (13 a, p. 29), hvilka i af-
seende på kiselsyrehalten (resp. 47,51 och 49,31 proc.) nära
öfverensstämma med den hos Bunsen’s normalpyroxeniska
massa (48,47). Hit kunna dock äfven räknas analyserna af
Wihtisit och Sordavalit (Nordenskiöld, Beskr. pag. 104 och
105), hvilka, såsom redan af A. E. Nordenskiöld (1. c.) blif-
vit antydt, äro att betrakta såsom glasartadt amorfa modi-
fikationer af plutoniska, trappartade bergarter.
För att i någon mån ersätta bristen på fullständiga
kemiska analyser har jag likasom för de acida bergarterna
(se ofv. vid graniten) bestämt spec. vigten af åtskilliga basi-
ska bergarter, utgående från den principen, att de eruptiva
bergarterna ursprungligen i jordens inre bildat smälta mas-
sor, hvilka naturligtvis måste varit aflagrade efter deras re-
lativa tyngd under hvarandra, på grund hvaraf man af den
spec. vigten kan draga vissa slutsatser beträffande deras
större eller mindre öfverensstämmelse i afseende på rummet
om också icke i afseende på tiden, hvilket sistnämnda mo-
ment måste blifva beroende af deras geologiska eller strati-
grafiska förhållanden, i det att nämligen samma massa på
olika ställen kunnat under ganska olika tider komma till
utbrott, och till följe deraf äfven erhållit ett ganska olika
yttre utseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
