Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spec. vigt.
1) Diabas, finkornig — tät, bildande den s. k. sor-
davalitgången från Sordavala . . . . . 92744.
2) Diabas, hyperitartad, från Jaakimvaara. . . 2,854.
3) Diabas, olivinhaltig? från Walamo . . . . 2,856.
4) Olivingabbro från Tyrvis. . . . . . . . 2,862.
5) Dioritporfyr från Berttula . . . . . . + 2,925.
6) Gabbro från Heinola . . . . . . . + + 2,949.
7) Diabas, kornig, från Kristinestad . . . . . 3,014.
8) Uralitporfyr från Hattula -. . . . « « « 3,015.
9) Olivindiabas från Eura . . . .s so « « +. 3,103.
10) Diorit, starkt jernhaltig, från Idensalmi =. . 3,129.
11) Olivindiorit (saussurit-gabbro) från Kuru . . 3,161.
N:o 1 utgör medeltalet af tvenne bestämningar: 2,742
och 2,746; N:o 3 likaledes af 2,829 och 2,882; N:o 5 är nära
lika med specifika vigten af qvarzfri dioritporfyr från Egyp-
ten: 2,921 enl. Delesse och Deville; N:o 8 nära lika medel-
talet af specifika vigten af uralitporfyr från Katherinenburg
(spec. vigt = 2,993) och från Miask (sp. v. — 3,030) enl. Rose.
Denna serie ansluter sig såsom man finner till den at
de acida bergarterna bildade; och i allmänhet eger en öf-
verensstämmelse rum mellan den relativa tyngden och erup-
tionstiden, i det att de spec. lättare granitarterna utbrutit
före de tyngre grönstensarterna, om ock i detalj betraktadt
åtskilliga undantag förefinnas, som i det följande närmare
skola påpekas. Här må blott antydas, att de diabasartade
bergarterna vid Ladoga, hvilka jag tillförene på grund af
petrografiska och stratigrafiska skäl betecknat såsom besläg-
tade, äfven i afseende på den spec. vigten visa sig stå hvar-
andra nära.
Anmärkningsvärdt är äfven, att den gångformiga dia-
basen från Sordavala företer en mindre spec. vigt än berg-
arten från Walamo, ehuru de under mikroskopet visa sig
temligen likartade. Detta står i öfverensstämmelse med den
omständighet, att de gångartade granitarterna från Eura och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
