Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Tavastkyro förete en mindre spec. vigt än den i större mas-
sor uppträdande graniten, ehuru man enligt theorin skulle
förmoda, att de såsom i allmänhet varande yngre än de
bergarter, hvari de uppträda, eller med andra ord härrö-
rande från ett större djup, äfven skulle vara tyngre än dessa.
Detta synes mig kunna förklaras i enlighet med den om-
ständighet, att den röda pegmatitgraniten vid salbanden van-
ligen är hvit, och således vid eruptionen måste hafva afgif-
vit sitt jern åt sidostenen. För en sådan inpregnation af
metalliska ämnen tala äfven malmgångarna, och det är tyd-
ligt, att förlusten af sådana skall mera inverka på de i min-
dre mängd uppträdande gångarterna än på de större berg-
massorna.
Till följe af de öfvergångar, som grönstensarterna, lika-
som bergarterna i allmänhet, förete i kemiskt och delvis äf-
ven i mineralogiskt eller petrografiskt hänseende, uppstår,
såsom redan ofvanför blifvit antydt, ganska stora svårighe-
ter för en systematisk bestämning och benämning af de-
samma. Det system och den nomenklatur jag ofvanföre an-
vändt för dem, synes mig vara den enklaste och ändamåls-
enligaste. Man har visserligen (se t. ex. Törnebohm, Mi-
kroskopiska bergartsstudier, Geol. Föreningens i Stockholm
Förh. II, p. 548) föreslagit att för vissa äldre olivinhaltiga
plagioklas-augitbergarter använda benämningen paleodolerit,
men i sådant fall måste man för att vara konseqvent äfven
beteckna dioriten med namnet paleoandesit, syeniten paleo-
trachyt och graniten paleorhyolit, hvilket svårligen låter ge-
nomföra sig. Dessa paleolitiska eruptiver utgöra nämligen
föregångarna till hvar sin af de nämnda vulkaniska berg-
arterna, såsom jag med anslutning till de af v. Richthofen,
Scheerer, Bunsen m. f. uttalade åsigterna tillförene närmare
sökt visa i min afhandling om Alpernas geologi (Acta Soc.
Sc. Fenn. Tom. X, p. 357). För att fullständiga den här
gjorda systematiska uppställningen och tillika framställa hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
