Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ombytta nummer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OMBYTTA NUMMER.
141
inte blanda in herr Gunnill utan att själf komma i
klistret.»
»Det får jag finna mig i», sade konstapeln
häftigt, »det skall nog bli förklaradt. Det är min
dag-kask till på köpet, och nattkasken är så gammal och
utsliten som den kan vara. Tjugu år vid poliskåren
och aldrig en anmärkning förr än nu.»
»Om ni bara ville hålla er tyst en stund i stället
för att prata så ohejdadt», sade Drill, som funderat
skarpt, »skulle jag kanske kunna hjälpa er.»
»Hur så?» frågade konstapeln.
»Hjälp honom om ni kan, Ted», sade Gunnill
ifrigt, »man skall alltid hjälpa sin nästa, då man kan.»
Drill satt kapprak och såg mycket vis ut. Han
tog den söndertrampade kasken från bordet och
undersökte den noga. Den var bräckt på minst ett
halft dussin ställen, och han ansträngde sig förgäfves
att återge den dess fason. Lika gärna kunde han
ha försökt att göra en cylinderhatt af en
dragharmo-nika. Det enda, som undgått förödelsen, var
metallplåten med numret.
»Hvarför lagar ni den inte?» frågade han slutligen.
»Laga den?» utbrast den upphetsade Jenkins.
»Hvarför gör ni det inte själf?»
»Jag tror nog, att jag skulle kunna det», sade
Drill fundersamt. »Låt mig få vara i köket en
halftimme, så skall jag försöka.»
»Ni kan vara där sä länge ni vill», sade Gunnill.
»Och jag behöfver litet lim . . . och miss Gunill
. . . och litet tenn», sade Drill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
