Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
De östsvenska dialekterna.
o. d.l) ’valde’: isl. valði, vänd o. d.2) ’vande’: isl. vanði,
tamd o. d. ’tämde’3): isl. tamði. Dessa förlängningar hafva
liksom de båda följande egt rum efter öfvergången ä > å4).
d) spirantiskt g, d eller v + konsonant (excl. halfvok.
i samt urspr, stafvelsebildande I, r). Liksom i hsv. kunde
denna förlängning icke inträda framför urspr, vn, som
dessförinnan blifvit mn (mom. 20). Likaså torde den förra
konsonanten i förbindelserna yb ðg redan före förlängningen
hafva förbytts till en explosiva (jf. momm. 16 och 51),
hvarför blott däremellan genom nybildning uppkommet yð ðg
kunde framkalla densamma. Däremot har den, i motsats till
förhållandet i hsv., framkallats af urspr, gn (emedan denna
förbindelse här icke blifvit gn, mom. 75). I östsv. är den
af äldre datum än öfvergången o > å; jf. mom. 55. Ex.:
stävrar o. d. ’störar’: sg. stavur5); kaviar o. d.: isl. kaflar\
pret. vävd vëvd6): inf. väva o. d.; naglar o. d.: sg. nagäl7);
sv. mask. sg. mägär -ur ’(den) magre’: isl. (enn) magri; pret.
vägd o. d.8): inf. väga o. d.; rägn o. d.9): isl. regn; adar
lagsenligt sammanfallit med urspr. Id, framför hvilket nysv. som
bekant visar kort vokal. Endast där det korta I-ljudet blifvit analogice
återinfördt — i pret. af 2 sv. konj. — kunde ifrågavarande
förlängning ega rum. I östsvenskan är vokalen genomgående lång
framför urspr. 15, t. ex. k8ld o. d., bålda o. d. De i vissa trakter
förekommande undantagen härifrån bero helt säkert på inflytande västerifrån.
— Nuckö vudef (< *väld, mom. 44, § 66), Finnby välgd, Lappfj.,
Närpes välja — f) Grsvby, Lappfj., Närpes vänla vänja. — 8) Lappfj.,
Närpes tämja. — *) Ormsö vid ’valde1, Nuckö o. Dagö v&nd ’vande’ ä.ro
troligtvis analogibildningar, hvilkas mönster varit id ’plöjde’,
Ormsö-Nuckö sad ’sålde’, Ormsö skid ’sköljde’ o. likn. — 5) Så Nyl. o. Eg.
Finl.; Vörå etc. plur. stavrar; Ösjprov., Korsholms o. Ilmola h:der
samt Ped.-Purmo (etc.?) sing. stävur -är. — 6) Nargö väv; Ål., Eg.
Finl., v. Nyl., Estl. ställvis vöv våu. — 7) Så Nyl.; Ål. nägäl: nlglar;
Ormsö-Nuckö, Dagö-Gsvby. näl: nälar; för öfrigt vanl. nagäl: naglar
o. d. — 8) Dagö, Ormsö-Nuckö, Rågö vög; Nargö väg; Runo vägd. —
®) Så Nyl., Finnby, Nargö, Ormsö-Nuckö, Dagö-Gsvby; Öbott. (dock
ej Gkby-Nvet.) räin; för öfrigt vanl. rägn o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
