Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 Samos tsv., fór hsv. främmande no va tioner. 149
suff. -il-). Anslutning till hsv. — delvis med ljudsubstitution — ligger
_ • •
till grund för Hvbofj. uggn, s. Obott. etc. lugn (i Närpes likväl subst,
lon), Gsvby luggär (adj.), Pyttis etc. luggn, Wi ch t p. iugnan (adj.). —
Runo- och Nuckömålens lummär -ur ’lugn1 (adj.), iumn ’lugna’ visa
tillbaka pä samma *luvn-, som för ut sättes af det regelrätta Ifln; hvarför
utvecklingen här tagit en afvikande riktning, äterstdr att utreda. I
Rågö-Wichtp.-målet ätergifves ’lugna’ med lign, som motsvarar isl. 1ygna\
genom analogibildning efter detta vb. har subst, ’lugn’ därsammastädes
och pä Nuckö — där det förra väl tidigare varit i bruk — antagit
formen lign, resp. Iäg[u]n. — Omvändt hafva de till följd af ifrv. lag
uppkomna Ijndförh&llandena i några fall blifvit utsträkta utöfver sitt
egentliga område: i s. Finl. och Estl. finna vi den till formerna med
urspr, konsonantiskt l analogibildade obest. sg. $kðt o. d. (i st. f.
sk&väl o. d.), och i Rågö-Wichtp. samt Petal. en likartad obest. sg. föl
(f. fågäl)’).
56. r i de urspr, förbindelserna arn, arl har gått
förloradt före uppkomsten af r-supradentaler (mom. 22), såvida
ej a blifvit ä genom progressivt i-omljud (mom. 2): bän o. d.
’barn’, Uin o. d. ’flarn’, gän o. d. ’garn’, skän o. d. ’skarn’,
fotspän2) ’fotspjärn’ (jf. isl. pret. sparn\ gåli o. d.3) ’färdig’
(jf. fgutn. garlakr), käl o. d.4) ’karl’.
På association med adj. ’klar’ bero kZärn o. d. ’klarna’, (Nyl.)
k lärnig g kiirligär. Förmodligen har firligär o. d. ’farlig’ först efter
ljudlagens genomförande upptagits i östsv. (Betr. Obott. fiii se § 7,3.)
Till följd af hsv. påvärkan visa många mål flere eller färre af
formerna bä[r]n, ttàrn o. d., gä[r]«, (skä[r]n?) kä[r]£ — med bevaradt r
eller r-supradental - - i st. f. deras ofvan anförda motsvarigheter.
Fullständigt eller i öfvervägande grad tyckas de sistnämda sålunda hafva
blifvit förträngda i vissa socknar af mell. Öbott. (t. ex. Kveflaks), i
Ålands h:d, (Nagu?) och på Nargö; i Nyl. och Ösjprov. utom Nargö
J) Utom de här behandlade formerna af ordet ’fågel’ anföres från
Eg. Finl. ett fØu£ (mask.) med samma betydelse. Detta torde till sin
ljudgestalt vara ekvivalent med fsv. fyghli (hvilket dock är neutrum
och har kollektiv bet.) — en motsvarighet, som i österbottniskan har
flere motstycken; se § 11. — *) Antr. i v. Eg. Finl. — a) Ordet
brukas i Öbott. och Ösjprov. — 4) Jf. mom. 28, not 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
