- Project Runeberg -  Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning /
153

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

£ 1 Samöstsvför hsv. främmande nov a tioner. 153

best. f. n. -m, d. -anom, a. -a»; n. d. a. häku o. d. ’haka91),
best. f. -un o. d.2): fsv. n. haka, obl. -w, best. f. n. -an, d.
-unni, a. ~una.

Hos sv. subst., som beteckna lefvande varelser, har dels nom.,
dels ack. förallmänligats. Det förra behandlingssättet är regel, hos
mask. med lång rotstafvelse öfver hela det östsv. språkområdet —
t. ex. äks[ä], -in o. d. ’oxe, -en’ — hos fem. med lång rotst. i Al., v.
och m. Eg. Finl. — t. ex. hðna -an; hos kortstafviga mask. har det
blifvit mer eller mindre konsekvent tillämpadt i Nyl., ö. Eg. Finl. och
Ösjprov. (Nyl., Fby hani ’hane’, ö. Nyl., Rågö häri ’hare’, Fby, Nyl.,
Gsvby, Runö bisi ’gubbe’ [> ’dunderguden’ >] ’blixt’). För öfrigt hafva
namn på lefvande väsen samma singularändelser som andra svaga subst.,
t. ex. tränu, -un ’trana, -an’, Öbott., ö. Eg. Finl., Nyl., Ösjprov. gädd[å],
-än o. d. ’gädda, -an’, Finl. utom ö. Nyl., Ösjprov. utom Rågö hin, -an
’hare, -en’. — Den ofvannämda utjämningsprocessens samöstsvenska
ka-rak tar motsäges endast skenbart af dialekterna i Ösjprov. utom Nargö,
i hvilka alla långstafviga sv. fem. ändas på -a i best. sing.; se härom
§§ 6,1, 9,». Betr. samma ändelse i obest. sing. af de kortstafviga i
Runömålet se § 67. På fasta Al. ändas dessutom sv. fem. i sing. —
tydligen p. gr. af hsv. invärkan — städse på -a[n]«

63. I attributiv ställning hafva adjektiven uti sitt starka
deklinationssystem icke såsom annars (mom. 37) infört de
urspr, nominativformerna i de öfriga kasus, utan i stället
generaliserat ackusativerna. Då den sålunda utjämnade
plur. mask. till följd af den östsv. vokalapokoperingen (mom.
49) — i ord med lång rotstafvelse och sedan analogice i
de relativt ytterst fåtaliga med kort sådan — förlorat
ändelsen och således sammanfallit med neutr. plur., förmådde den
afvikande formen för fem. plur. icke hålla sig upprätt, utan
ändelselösheten utsträktes till hela pluralen. Sål. i attrib.
ställning t. ex. sg. m. grannan o. d., f. grann 3), n. grant, pl.

grann: fsv. ack. sg. m. grannan, f. granna, n. grant, ack.
pl. m. granna, f. grannar, n. grann.

’) Lappfj., Närpes, Korsn., Petal. hðk hék. — *) Jf. mom. 49.
— 3) < granna enl. mom. 49.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlandska/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free