Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 De öetovenska dialekterna.
De flesta dialekter hafva emellertid l&tit det attributiva
flexions-systemet undergå ytterligare omgestaltningar. Fem. sing., enl. mom.
49 utan ändelse, har, så vidt man kan se, öfveralt utom på Ormsö
genom nybildning åter erhållit en sådan: i den nordligare delen af
Öbott. -in, t. ex. störin; för öfrigt -un 1. motsv. (Runö -u, Estl. -a), t. ex.
starkun o. d. Dessa ändelser hafva framgått ur ack. af pron. ’hon’,
som analogice vidhängts adjektivet *). Man uppfattade nämligen mask.
sing. såsom bildadt medelst tillägg af pron. [h]an — detta visar sig
äfven däri, att slutkonsonanten i ändelsen -an städse behandlas såsom
nrspr. lång (§§ 9,ie, 17). J)er fem.-ändelsen är -in, har vidare denna,
uppfattad som obest. art., i sin tur framkallat en neutr.-form på -i[t],
t. ex. stðrip]. — I Gkby-Nvet.-dialekten, som uppgifvit ali genusskilnad,
visar den attrib. singularen genomgående den urspr, mask.-ändelsen -an.
— De östsv. dialekterna hafva likväl i vidsträkt omfång uppgifvit ifrv.
deklinationssystem till förmån för det predikativa. Dess pluralis
fortlefver visserligen, för så vidt ej hsv. inflytande trädt störande
emellan, Öfveralt utom i Dagö-Gsvby- och Rågömålen och har till och med
i Finl., (på Nargö?), i Wichterpal och på Runo undanträngt det andra
systemets pluralformer. Annorlunda med singularens former: dessa
användas numera blott i Öbott. fr. o. m. Oravais norrut samt fr. o. m.
Pörtom och Korsnäs söderut, (i Sat.?) äfvensom i vissa delar af
Ösjprov., näml. Wichterpal, Ormsö-Nuckö, Runo och, hvad fem. beträffar,
Rågö — på sistnämda ställe, i Wichterpal och på Ormsö också i st. f.
motsv. predikativa former. Enstaka kvarlefvor af
attributivsyste-mets sing. anträffas dock äfven utanför de nämda områdena; så
uppgifves formen lillan ’liten’ förekomma i m. Öbott., tuggan störan i Nyl.
Såsom af det anförda framgår, upprätthålles den ursprungliga
motsättningen mellan de båda starka deklinationssystemen i alla delar
endast af Nuckömålet, med afseende å plur. endast af detta och
Ormsömålet.
64. Adjektivens och adverbens a-komparativ har
erhållit ändelsen -ane (i g. d. a. sg. mask., sg. neutr. och hos
’) I de trakter, där ändelsen -un o. d. förekommer, visar ack.
af pron. ’hon’ formerna hån hun o. likn. (< fsv. hona)\ däremot i n.
Öbott., hvarest ändelsen är -in, endast hännar äna o. d. (Formen in
förekommer åtm. i Vörå; jf. ock fsv. tna, enklit. f. hænna, Söderwall,
Ordb. I, s. 459 b.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
