Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
delen af Brandö; framför g§ dessutom i Nagu och Pargas. Andra
trakter, i hvilka den korta vokalen isynnerhet vunnit terräng, äro den
östligare hälften af Eg. Finl., v. och m. Nyl., Nargö samt, i ord med
gl, ö. Nyl. och Rågö-Wichtp. Att förkortningen i Öbott. vore af
samma art, är naturligtvis möjligt, men förefaller mig ej så sannolikt.
— Jf. § 1,60, anm.
16. Förbindelser af urspr, lång vokal med följande lång
konsonant — vare sig att längden är ursprunglig eller beror
på yngre analogibildning (§ 1,42) — eller med två
konsonanter, af hvilka den förra är en explosiva, hafva i norra och
mellersta Österbotten (t. o. m. Replot och Mustasaari), samt
i östra Egentliga Finland (fr. o. m. Pargas), Nyland och
Östersjöprovinserna icke undergått någon Ijudlagsenlig
förändring i kvantitativt hänseende *): lett o. d. ’lätt1, ’lätta’, ’nät-
l) Hvad behandlingen af förbindelsen lång vok. lång kons. i
hsv. beträffar, så kan jag icke biträda den af Noreen (Ups. univ.
årsskrift 1880; jf. också Gesch. d. nord. spr. § 167) framstälda och, som
det synes, allmänt antagna åsikten, att konsonanten här förkortades,
då den efterföljdes af en bitonig vokal. Detta motsäges på det
bestämdaste af substantiven otta, stätta (jf. Lindgren, Sv. Landsm. Xü,i
s. 156, not. 4) samt af räkneorden åtta, sjätte; Brates förmodan (Ä.
Yml. Ijudl. 8. 79), att de båda senare formerna skulle utvecklat sig i
obetonad ställning, saknar ali sannolikhet, då det ligger i sakens natur
att räkneorden också i fsv. i regeln haft stark satsaksent. Att man,
föratt förklara komparativerna större, smärre, /årre, nödgas inskränka
ljudlagen därhän, att den värkat endast framför bitonig vokal, gör
icke häller dess existens sannolikare. Jag tror därför, att i hsv. 1 j
ud-lagsenlig förkortning af lång vokal inträdde öfveralt
där lång konsonant följde; framför antevokalisk konsonant
likväl senare än annars; jf. natt med åtta. De fall, där vokalen bevarat
och konsonanten förlorat sin längd, hafva åtminstone till en del
motstycken i västnordiska (jf. Noreen, Altisl. gramm. * § 209, anm. 1) och
östsv. dialekter, för hvilka Noreens konsonantförkortningslag i ingen
händelse eger giltighet, och torde liksom i dessa bero på
analogibildning (jf. här nedan). Att i Cod. Bur. m. fl. fsv. urkunder ord med
urspr, lång vokal -f- lång kons. -f- vokal vanligen hafva konsonanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
