Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nära samöstsv. företeelser.
177
flöte’, ’kvarnstenshäfstång’ (jf. isl. léttr, Utta); tëttär ’tät’
(isl. tøttr); Xlëtt (subst.) ’slätt’ (isl. slétta); ritt (subst.) ’rätt’
(isl. réttr); trltt ’träta’ (isl. ^rœtta); kvétt o. d. ’tvätta’ (isl.
jpuéttä); siëtt o.d. ’sjätte’ (jf. isl. sétti); drltt1) ’tistelstång,
anspann’ (jf. isl. dráttr); ätt2) ’ätt’ (isl. éü)\ slättå o. d.
’slaget gräs’3) (jf. isl. slátta); itta ’åtta’ (isl. åtta)\ stBrr
o. d. ’större’ (isl. stërri)\ regelbundet pret. ind. och part.
samt sup. sådana som ffidd ’födde, -dd, -dt’ (isl. fëddi etc.),
spädd o. d. ’spådde, -dd, -tt’; adjektiviska neutralformer
sådana som s8tt o. d. ’sött’ (isl. søtt), grift o. d. ’grått’ (isl.
grått); slutligen t. ex. ytär (motsv. isl. ýtri enl. §§ 1,49 o.
2,2) ’yttre’4), bökrän o. d. ’böckerna’ (jf. isl. békrnar), söknän
o. d. ’socknen’ (isl. söknen).
De fall, då de ifrågavarande kvantitetsförhållandena icke dess
mindre här uppgifvits, bero samt och synnerligen på analogibildning
eller anslutning till hsv. Analogisk förkortning af lång konsonant
visar sig öfver hela det östsv. språkområdet i åtskilliga ord. I
adjektiven Alitär o. d. ’slät’ (isl. sléttr), rltär o. d. ’rät, rätt» (isl. réttr), tëtflr
o. d. ’tät* (isl. $éttr) — endast för Nargö uppgifves formen tëttär —
lëtär o. d. — så Runö, Eg. Finl. utom den östligaste delen, Ål., n. Öbott.
och fakultativt Nyl. — ’lätt’ (isl. léttr) har den egt rum efter
mönstret af adj. med kort t i stamslutljudet, hvarvid det starka neutr. sg.
utgjort anknytningspunkten (Elitär: neutr. AlStt = »81 är: neutr. sðtt).
— Ålët o. d. (formen Alëtt har anträffats blott i Estl. excl. Nargö)
’slätt7, rltå o. d. ’rätsida’, litt o. d. (så Eg. Finl. och alternativt Nyl.)
’nåtflöte’, ’kvarnstenshäfstång’ äro tydligen påvärkade af motsvarande
adjektiv. Detsamma är tänkbart äfven i fråga om verben Alët o. d.
’släta’, rit o. d. ’räta’, hvilka dock också kunna förklaras på samma
sätt som verben flët o. d. ’fläta’: isl. flétta, trlt o. d. (så öfveralt utom
enkelskrifven (Kock, Studier öfver fsv. ljudl. s. 418 f.) berättigar enl.
min mening icke till den slutsatsen, att Noreens regel här tillämpats.
Det man med denna enkelskrifning åsyftat att beteckna, är nämligen
måhända icke korthet hos konsonanten, utan den föregående
vokalens längd. — *) Anfördt fr. Ösjprov., Nyl. och ö. Eg. Finl.
— «) Anf. fr. Gkby.-Nvet. — s) Anf. fr. Nyl. och ö. Eg. Finl. — 4) Ordet
uppgifvet fr. Finl. o. Ormsö-Nuckö (jf. nedan).
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
