Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
trässu ’trasa1; att de maskulina n-, a- och i-stammarna — de
sistnämda så vidt de ej antagit konsonantstamsböjning — i obest.
plur. aflägsnat ändeisens r, troligtvis genom en analogibildning
till best. plur. (på -an -ån, resp. -en -ön) efter n-stammarnas
sing., där best. f. var = obest. f. + n, t. ex. arma ’armar’,
båggå ’bågar’, ledde ’leder’; att i de svaga feminina
subst-pluralerna r ur obest. f. återinförts framför n i best. f. (jf. §
1,27), hvarefter rn sammansmält till n enl. §§ 1,22, 21, t. ex.
finnutta ’fenorna’, sökn&na ’socknarna’ — såvida ej målet i
denna punkt är påvärkadt af hsv.; att pret. ind. hos flere
starka verb af typen ’läka’ (med aflj. ä: a: ä) antagit rotvok.
ö i anslutning till typen ’gräfva’ (med aflj. ö: S)’), t. ex.
lök ’läkte’ (isl. lok), rök ’dref’ (fsv. rak); slutligen att de flesta
starka verb af typen ’bryta’, hvilka med afs. å
presensstam-mens vokal ljudlagsenligt (§§ 4,1, 38) sammanfallit med dem
af typen ’bita’, fullständigt öfvergått till sistn. böjningsklass
(sål aflj. I: Si: i), t. ex. ffliig, fflddje ’flög, flugit’; strftik, strittje
’strök, strukit’. — Æoutskärsmdlet har låtit ä (< e enl.
§ 1,6, a enl. § 1,2 1. 3 enl. § 1,29) öfvergå till i i korta
rotstafvelse^ efterföljda af i2), t. ex. lisi ’läst’ (isl. lesit), liti
’låtit’ (fsv. lætit); endast några pret.-part.- och sup.-former
uppträda i trots häraf med S i anslutning till presensstammen.
Vokalen u (urspr. 1. < o enl. § 1,8 b) har i samma ställning
utvecklat sig till y3) — t. ex. skyri ’skurit’, fiydji ’flugit’.
Framför l företrädes den senare vokalen — utom i styii
’stulen etc.’, som bevarar y p. gr. af systemtvång — enl. § 1,11
af ö: mön ’mulen’, köli ’kulen’. En konsonantisk ljudlag med
Houtskär till område är utvecklingen af h i förbindelsen hw-
förändring skett annat än individuelt — efter hvad mig synes, på ej
fällt tillräckliga grunder. — l) Om liknande analogibildningar i
Ormsö- o. Nuckömålen se § 64. — «) Äfvenså målen i Öbott. (o. Sat.?),
§ 11. — 3) Likaså, under vissa förutsättningar, i m. och s. Öbott. samt
Sat., § 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
