Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margherita Spoletana (ett minne från Ragusa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Ljumma våg! omsvalla lätt
hennes skuldror, hennes hvita
armar! Öfver hafvets slätt
vagga varligt Margherita!
Men plötsligt sångaren blir stum:
ett sakta sorl han hör framför sig,
och genom salta hafvets skum
ett kvinligt armpar modigt rör sig.
Blott några ögonblick ännu,
och simmerskan har stranden hunnit
han har sin Margherita funnit,
och mossig grotta rymmer tu.
Ej längre facklan är af nöden;
den släckes i förtegen våg:
tillräckligt ljus är deras håg,
tillräckligt varm är kärleksglöden
från hennes kind, där nyss det låg
en hvithet, kall och blek som döden.
Den mörka vågens dotter trött
af färden öfver sundets vågor,
med tysta svar och stumma frågor
så tillitsfullt, så tryggt och sött
uti hans öppna famn sig sluter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
