Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygtankens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på den historiska utvecklingen blir man snarast förvånad
över, att framgången lät vänta på sig så länge, när man dock
en gång var inne på rätta tankebanor. Ett fullföljande av
tanken att, efter omsorgsfull observation av fågelflykten,
tillverka fågelhamn på Volunds vis skulle mycket tidigare
ha kunnat leda till praktiska resultat på segelflygningens
område.
Tillverkningen av ett flygbart segelplan kräver nämligen
icke någon större hantverksskicklighet än våra förfäder
uppenbart besutto, när de byggde sina snabbseglande
vikingaskepp, och fastän betraktelsesättet är alldeles »ohistoriskt»,
kan man säga, att uppfinnandet av segelflygplanet låg
snubblande nära, när man dels i sagorna hade själva grundidén för
tillverkningen av fågelhamn klar och dels hade den praktiska
erfarenheten av, hur sköldar tillverkas och hur de förhålla
sig i aerodynamiskt hänseende. En svagt bågformad sköld
ger nämligen, när den med en kraftig svingande rörelse föres
genom luften, just den effekt, som långt senare förde Otto
Lilienthal på rätt spår.
Förutsättningarna för uppfinningen förefunnos sålunda,
men det som saknades var den intensiva inriktningen på
problemets lösning och tilltron till sin egen förmåga, sedan
man fastslagit, att jättars och gudars konst gått förlorad.
Det förtjänar emellertid att påpekas, att våra nordiska
förfäder dock omsatte flygtanken på ett annat sätt . . .
och det just i sina skepp!
Nordborna voro ju under vikingatidens blomstring utan
tvekan världens förnämsta skeppsbyggare och seglare, som
•— modernt uttryckt — satte nya världsrekord i både
långsegling och snabbsegling. Och det är ingen meningslös
tillfällighet, att deras fartyg kallades drakskepp och att dessas
förstäv ofta utformades som ett drakhuvud eller sirades med
drakslingor, ty skeppen voro verkliga »drakar», vilka på
samma sätt som sagovidundren gingo över både land och
vatten och stundom flögo fram!
Det är mycket naturligt, att seglingen med dessa skepp
betraktades som ett slags flygning —1 en flykt över vågornas
kammar -— ty då man vet vilka seglingshastigheter, som
uppnåddes över betydande distanser, förstår man, att de
ombordvarande måste ha haft känslan, att de flögo fram över
vattnet. Och samma föreställning, att seglingen halvt om
halvt är flygning, möter man också hos de djärvaste och
segelkunnigaste malajerna och polynesierna, som gärna ge
sina lätta kanoter fågelnamn och kalla seglen för vingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
