Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från drake till flygplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lunda i försöksflygplanet »Flugan», med vilket han gjorde
flygförsök på isen utanför sin villa på Lidingön. Att dessa
icke fortsattes till positiva resultat berodde nog i främsta
rummet på att Nyberg först och sist var uppfinnare och att
det inte fanns tillräckligt mycket av flygare i honom.
Detsamma gäller ju även om hans allra ryktbaraste
kolleger ute i världen. Sir Hiram Æaxim begick ju alldeles
samma fel •— bara i ännu större skala. I motsats till Nyberg
gav han upp redan efter det första storstilade, men totalt
misslyckade försöket — vilket gav Otto Lilienthal
anledning att beteckna honom såsom »mannen, som gör allting
så som det inte skall göras» —• och ägnade sig istället åt
att med det ekonomiska sinne, som var så utmärkande för
honom, förtjäna tillbaka de pengar han offrat på flygningen.
Det lyckades också alldeles utmärkt genom att han lånade
en idé från överste Ferbers aerodrom och konstruerade en
stor marknadskarusell med flygmaskiner hängande i linor.
Den hade storartad framgång och blev Maxims mest
bestående bidrag till flygets främjande!
Wienaren JP^ilbelm Kress, en annan obestridligt
framstående kapacitet, byggde under förra seklets sista år en
flygmaskin —• ett sjöflygplan med tre par vingar efter
varandra — vid vilken stora förväntningar fästes på grund
av upphovsmannens anseende som en vederhäftig tekniker.
Han tänkte driva det med ett par explosionsmotorer, men
de daimlermotorer, som sent omsider levererades och
inbyggdes, voro alldeles för tunga, och flygplanet sjönk utan
att någonsin ha förmått lyfta från vattnet.
Misslyckandet skylldes naturligtvis helt och hållet på
motorerna, men om en i flygning fullständigt oerfaren
person i våra dagar skulle sätta sig till att försöka flyga ett
av våra allra bästa sjöflygplan, så skulle vi inte, om
maskinen vägrade lyfta och slutligen gick till botten, skylla det
på motorerna eller på brister i konstruktionen. Vi skulle i
stället säga, att felet låg hos mannen, som inte kunde flyga.
Ett bevis för riktigheten av denna slutsats, om det behövs
något, har man fått genom försöken med professor Samuel
PLerpont Lang leys maskin i Amerika. Langley, en
huvudsakligen självlärd man, hade studerat meteorologi, areologi
och aerodynamik och hade 1896 uppfunnit en flygmaskin.
Han hade byggt en ångmaskinsdriven stor modellmaskin,
som obemannad flög 1 600 m på mindre än två minuter.
Detta prov väckte ett stort uppseende och en kvarts
million dollar ställdes av krigsdepartementet till hans för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
