Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska flygvapnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.. r
TäLthangarerna vid Hägernäs beteckna ett skede, då fliyget hade att
kämpa med många nu nästan okända svårigheter
stabsärenden och dels en flygstyrelse för
förvaltningsuppgifterna. Organisationen bestod i övrigt av fyra flygkårer,
en flygskola och två centrala flygverkstäder.
Genom den nya försvarsordningen upphörde Malmen att
vara den enda permanenta, militära lantflygplatsen i Sverige.
Under en övergångsperiod på sommaren 1926
samman-slogos flygskolan och spanarskolan, då man uppställde
fordringar på att all flygande personal skulle ha både
förare- och spanareutbildning. På hösten samma år avgick
från Malmen en stor del av personal och materiel för att
bilda Flygkåren på Frösön och Flygskolan på
Ljungbyhed. På Malmen organiserades 3. Flygkåren och Centrala
flygverkstaden.
Enligt 1925 års försvarsordning var den på Malmen
uppsatta 3. Flygkåren avsedd för samverkan med armén
och skulle därför bestå dels av ett spaningskompani och
dels av ett jaktkompani. Av brist på personal och materiel
kunde emellertid aldrig något fullständigt jaktkompani
uppsättas, utan F 3 blev i huvudsak ett arméflygspaningsförband.
Och då av flera orsaker flygskolan på Ljungbyhed icke kunde
inrymma någon speciell spaningsutbildning, så återuppstod
den gamla spanarskolan åter på Malmen redan 1927.
Bristen på personal och materiel gjorde sig, så länge
1925 års försvars ordning var gällande, inte bara märkbar
på Malmen. Över hela linjen stagnerade organisationens
genomförande av brist på medel, personal och materiel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
