Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De lätta bombflottiljerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som en sannskyldig virvelstorm från flera olika riktningar.
De lätta bombplanen stiga, när målet är i sikte, snabbt upp
till en lämplig bombfällningshöjd av två, tre hundra meter,
därifrån fällningen sker under dykning och oavbruten
kulspruteeld mot målet, varefter utflygningen åter sker endera
på låg höjd, så att planen åter försvinna bakom
terrängskydden, eller genom stigning upp mot molnen, om dessa
inte äro alltför avlägsna.
Inom mindre än en minut efter det planen först
observerades är ofta hela anfallet över och de lätta bombplanen
försvunna, men det är möjligt, att de tunga bombplanen
komma sekunderna efter, eller att ett nytt anfall med lätta
bombare följer efter kort paus.
Höganfall utföres på liknande sätt, som de tunga
bombplanens.
Vid störtanfall sker anflygningen mot målet på samma sätt
som vid höganfall helst ovan molnen och i tät förmering
till skydd mot jaktflygets angrepp. För inflygning mot målet
gå flygplanen i regel ned till 2 000 eller 1 5oo m, för att
sedan verkställa den sista inflygningen och bombfällningen
under nästan lodrät dykning mot målet. Det lätta
bombflyget har andra riktmedel än de tunga bombarna till sitt
förfogande. Fällningen verkställes i princip genom att
flygaren och fällaren med hela sitt plan siktar mot målet
under en dykning med omkring 400 kilometers fart!
Dykvinkeln i fällningsögonblicket bör vara omkr. 80 grader.
Omedelbart efter bombernas fällning tages planet upp och
stiger för att dels undgå att nås av de egna bombernas
krevadverkan och dels för att undkomma det fientliga
luftvärnsartilleriet.
Ett mellanting mellan rent störtanfall och låganfall
till-lämpas, när tät molnighet råder på höjder mellan 200 och
600 m. De lätta bombplanen föredra då i regel att
verkställa inflygningen i molnens underkant. Någon störtdykning
kan då inte förekomma, men vid fällningen komma
maskinerna för ett ögonblick fram ur molnen med en kortare
dykning i 35—40 graders vinkel, fälla från ungefär 100 meters
höjd och stiga sedan åter upp bland molnen.
Att detta stridssätt kräver speciell utbildning hos flygarna
och maskiner med egenskaper, som väsentligt skilja sig
från de tunga bombplanens är uppenbart. Vid utbildningen
av det först uppsatta lätta bombförbandet gjorde sig
liksom vid tunga bombflottiljens utbildning den bristande
praktiska stridserfarenheten gällande. Man måste pröva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
