Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De lätta bombflottiljerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig fram steg för steg dels för att utröna, vad materielen
verkligen kunde tåla, och vilka prestationer man kunde
begära av den, och dels för att utbilda en effektiv
stridsteknik både individuellt och i förband. Efter erfarenheterna
vid samövningar med andra flygslag och andra
försvarsgrenar kan man säga, att detta lyckats synnerligen väl.
Våra svenskbyggda lätta bombplan ha under extrema
påfrestningar visat en hållbarhet och prestationsförmåga,
som torde vara fullt jämförlig med motsvarande lätta
bombplan inom andra flygvapen. Typen B 4» Hawker Hart,
är icke så snabb som de modernaste typerna, men den
likaledes svenskbyggda B 5, Northrop, kommer de moderna
tyska typerna närmare i snabbhet och tar en något större
bomblast. Och den störtanfallsteknik, som självständigt
utbildats här med dessa flygplan, anses stå på höjden av
stridsteknikens utveckling.
DEN FÖRST UPPSATTA lätta bombflottiljen, F 4,
Kungl. Jämtlands flygflottilj har fått en traditionsrik
förläggning vid den gamla militära övningsplatsen Frösö läger
på Frösön i Storsjön.
Redan under hednatiden synes Frösön ha varit
Storsjöbygdens andliga medelpunkt, och dess betydelse såsom
politiskt och militärt centrum ökade under medeltiden, då
konungens förtroendeman residerade på Kungsgården, och
då landskapets försvar organiserades från den naturligt
skyddade ön.
På Kungsgården, där flottiljchefen nu har sin bostad,
bodde under digerdödens hemska år på i3oo-talet konung
Magnus Erikssons drottning, Blanka av Namur, medan
kungafamiljen var på flykt undan farsotens härjningar.
Under de följande århundradenas ständigt på nytt
uppflammande strider om Jämtland spelade alltid försvaret av
Frösön en framträdande roll, fastän dess skansar aldrig
synas ha varit av direkt betydelse i striderna.
Frösö läger fick karaktären av fast övnings- och
lägerplats genom indelningsverkets införande. De första
planeringsarbetena på det nuvarande flygfältet kunna sägas ha
påbörjats 1688, då den nyutnämnda regementschefen Carl
Hård af Segerstad lät mannarna börja bryta sten på tegarna
och avröja övningsplatsen.
Under 1700-talet stodo ungefär mitt på fältet långa
dubbla rader av fyrkantiga manskapstält, som utgjorde
Överstelöjtnant E. Tornberg, chef Jör
F 4, Kungl. Jämtlands flygflottilj
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
