Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungliga Svenska Aeroklubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan före det aeronautiska sällskapets tillkomst hade
ett ganska livligt aeronautiskt intresse kommit till uttryck
i vårt land. De professionella luftseglarna, »ballongartister»
av båda könen, synas ha haft en särskilt tacksam publik i
vårt land, då de sökte sig hit i så avsevärt antal och i flera
fall stannade rätt länge. Efter Tardini, som hade en lyckad
sejour här i början av 5o-talet, följde väl ett dussintal mer
eller mindre berömda luftseglare, som gjorde sina
uppvisningar. Båda de kvinnliga »aeronauterna» Fanny Godard
och madame Poitevin hedrade oss med besök och fångade
intresse, men det djupaste intrycket gjorde dock den unge
Rolla och hans tragiska slut. Hans uppvisningar ändade
med den katastrof, som den sensationslystna publiken länge
väntat på, och denna olycka förlänade senare ökad
sensation och spänning åt norrmannen Cettis uppstigningar.
Dessa senare ha ett alldeles särskilt intresse, därför att
det var med Cettis ballong som överingenjör S. A. Andree
år 1892 gjorde sina första personliga erfarenheter såsom
luftseglare, och man kan sålunda säga, att raden av
professionella ballonguppvisningar utmynnade i den mest
storslagna bragden i svenska aeronautikens historia •— och dess
största tragedi.
S. A. Andrées olyckliga nordpolssegling tillhör indirekt
det aeronautiska sällskapets historia, därför att den
demonstrerade behovet av ett centralt organ för sakkunnigt
övervägande av sådana frågor, som uppställdes i samband med
denna djärva plan. Nu representerade Andree själv den
högsta sakkunskapen. Han var vårt lands första luftseglare,
som efter de korta turerna med Cettis ballong 1892, under
följande år med ekonomiskt stöd av Föreningen Lars
Hiertas minne utvidgade sina erfarenheter med den första
svenska ballongen Svea. Med sina kunskaper, sin entusiasm
och sin förmåga att vinna anhängare bildade Andrée ett
helt litet aeronautiskt sällskap kring sin person, men det
kunde kanske ha varit lyckligare, om ett sällskap existerat
där även andra åsikter kunnat göra sig gällande och där
nordpolsplanerna kunnat bli mer ingående diskuterade. Det
är möjligt, att utgången blivit alldeles densamma och att
alla eventuella betänkligheter bortsopats av hänförelsen för
den storslagna tanken, men i varje fall borde planen ha
kunnat bli underställd en mindre ensidig prövning.
Vetenskapsakademien, som 1895 fick uppgiften att taga
ställning till Andrées projekt, hade med all sin lysande
lärdom, ganska små förutsättningar att bedöma utsikterna för
311
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
