Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungliga Svenska Aeroklubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kunde bjuda på, och ägnades ett i viss mån försenat
intresse från militär sida, men utövarna hade förlorat all
känsla av att vara pioniärer och föregångare för något som
hade utvecklingen och framtiden för sig. Kontinentens
facktidskrifter voro fulla av meddelanden och tekniska
utredningar om styrbara luftskepp och om flygmaskiner av alla
upptänkliga slag. De senare voro väl ännu inte helt
övertygande, men uppställde en massa intressanta problem, och
de förra kunde blott ge den svenska aeronauten något av den
beklämmande instängdhetskänslan, som man erfar under
små förhållanden och ekonomiskt tryck. Det skymtade intet
hopp om att vårt land ens i blygsammaste grad skulle kunna
bidraga till utvecklingen av de styrbara luftskeppen. De
voro en ren stormaktsangelägenhet. Santos Dumonts försök
motsade inte detta, ty hans experiment med små styrbara
luftskepp visade endast, hur praktiskt taget omöjligt det var
att komma till en värdefull lösning på denna väg.
Till allt detta kom, att meteorologerna mer och mer nöjde
sig med att för sina undersökningar använda ballongsonder
och pilotballonger, varigenom observationerna från
bemannade ballonger blevo av mindre betydelse. De följande
årens ballongfärder hade också övervägande sportsligt
intresse. En ny ballongtävling anordnades vid Nordiska
spelen 1911, då fyra ballonger deltogo, och ballongjakt med
automobiler förekom även någon gång senare. Före
ballongepokens fullständiga avslutande hade den nästan
outtröttliga ballongentusiasten Gustaf von Hofsten på sin sjuttonde
ballongfärd slagit Amundsons tidsrekord på 26 timmar
genom en färd på hela 33 timmar, vilken lätt kunnat bli ännu
längre och unik i friballongseglingens historia. Uppstigningen
företogs med Andrée på pingstaftonen 1910 och von
Hofsten var ensam i ballongen. Färden gick till en början norrut
över Uppsala, men sedan österut över Östhammar och under
pingstnatten seglade ballongen makligt över ett spegelblankt
Ålands hav. Mot morgonsidan började den driva mot söder
och von Hofsten räknade med en ny rekordlångfärd med
landning någonstans i Tyskland. Kursen gick söderut över
Estland, men vände sedan på pingstdagens eftermiddag
oväntat tillbaka ut över Östersjön i västlig riktning och ett nästan
spegelblankt hav korsades under en ny natt. Vid 3-tiden på
natten gled ballongen över Gotland, och då inte mycket
återstod av barlasten, bestämde von Hofsten sig för att landa
efter 33 timmars färd. Hade han, som en modern flygare,
kunnat få väderleks- och vindriktningsprognos uppe i luften,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
