Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungliga Svenska Aeroklubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så är det väl troligt, att han trots allt försökt att fortsätta,
ty vindförhållandena voro sådana, att ballongen kunnat
återvända till utgångspunkten.
Vid denna tidpunkt hade Internationella Flygfederationen
ännu icke börjat inregistrera världsrekord, annars skulle von
Hofsten fortfarande innehava det internationella rekordet
i tid för sfärisk ballong 600 cub.meter som nu innehaves av
fransmannen Cornier med blott 22 timmar och 3^ minuter.
LIKSOM KONTINENTENS AEROKLUBBARhade
aeronautiska sällskapet redan 1907—1908 börjat få ta
ställning till problem, som lågo utanför dess från början
beräknade verksamhetskrets. Uppfinnare av flygmaskiner
började vädja till sällskapets sakkunskap för att få råd och
stöd och värdering av sina uppfinningars ändamålsenlighet.
Fabrikör C. R. Nyberg hade ju redan 1905 givit
offentlighet åt sina projekt, men inte gjort sig något särskilt besvär
med att söka vinna aeronauternas intresse, som han visste
vara riktat åt andra håll. Han arbetade tillsammans med en
annan grupp av sakkunniga, vars främsta namn voro
professor J. E. Cederblom samt ingenjörerna A. Rosborg och
S. I. Landin. Det var en grupp, som onekligen satt inne med
mycket förnämliga kvalifikationer i vetenskapligt och
tekniskt avseende och som egentligen bara saknade en »flygare»
för att nå betydelsefulla resultat. Det räknades, ritades,
kalkylerades och uppfanns alldeles för mycket, under det
att betydelsen av en Lilienthals praktiska flygförsök där som
på många andra håll underskattades. Cederblom var utan
gensägelse icke blott den lärdaste utan även den mest genialt
framåtblickande i denna grupp, vars märkliga studier över
flygproblemet blott blevo kända alltför sent genom
publiceringen av hans efterlämnade papper 1920. Han hade på
många punkter varit före sin tid i aerodynamiskt vetande,
och dessa vägledande insikter skulle av en man, som lärt sig
»umgås med luften», kunnat tillgodogöras på långt mer
ändamålsenligt sätt än fallet blev i Nybergs »uppfinningar». Men
det var ju så runt om i världen, att man räknade med att
flygproblemet skulle lösas genom en uppfinning.
Det kom emellertid efter hand en hel massa andra
flygmaskinsuppfinnare, som ville ha aeronautiska sällskapets
utlåtande. På aeronautikens område uppträdde ingenjör Erik
Lindqvist med luftåror, med vilka han ville ro ballongerna
i önskad riktning. Han fick tillfälle att många gånger
329
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
