Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyget och forskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Segelflygteknikens utveckling under de senaste femton åren
har också, trots att en bestämd skillnad alltid kommer att
bestå mellan segelflygplanet och motorflygplanet, utövat ett
betydande inflytande på motorflygplankonstruktionerna. De
aerodynamiska forskningar, som varit nödvändiga för
segelflygplanens fullkomnande, ha även kommit motor flygplanen
till godo. Man kan härvid visa bland annat på en del
intressanta konstruktionsuppslag, som utgått från det
speciella segelflygforskningsinstitutet Rhön-Rositten, men det
bör också beaktas, att det inte blott är tyskarna, som
arbetat på dessa linjer, utan att U. S. A. något tiotal år
senare än tyskarna med verkligt allvar upptog
segelflygstudierna och även gjort stora framsteg.
I Amerika, därifrån vi under de senaste decennierna i
så stor utsträckning hämtat impulser och förebilder, har
den aerodynamiska forskningen och flygplantekniken en
välbefäst, gemensam tradition. Redan 1906 skrev en
korrespondent från den aeronautiska utställningen i New
York, att det var betecknande för amerikanernas
praktiska läggning, att så många vetenskapsmän intresserade
sig för flygproblemet och genom försök och experiment
sökte bidraga till dess lösning. Det är alldeles riktigt. I
högre grad än i Europa var det därute tekniskt bildade
herrar med professors titel och värdighet, som sysslade med
flygproblemen. Delvis berodde det väl på, att amerikanska
vetenskapsmän alltid visat en speciell dragning till sådana
verksamhetsfält, som väntat på »pionjärinsatser», men
också på att flygforskningen lovade praktiska resultat av
stor ekonomisk betydelse.
Den mångfrestande S. P. Langley, som efter en ganska
växlande bana förskalfat sig professors titel och en
position vid Smithsonian Institution, blev som förut nämnts
den första amerikanska flygpionjären av betydelse. Han
drabbades personligen mycket hårt av att försöken
misslyckades, men han gav själv aldrig upp hoppet om
rehabilitering, och inom en trängre krets av forskare och
flygtekniker betraktades han trots misslyckandet som en
föregångsman. Utöver den vanliga raden av
»flygmaskinsuppfinnare» fanns det ute i Amerika, utom bröderna
Wright, som rätt mycket höllo sig som outsiders, en i viss
utsträckning samarbetande krets av allvarliga forskare
och försökare, vilka byggde vidare på den amerikanska
tradition, som Langley grundat. I professor Graham Bell,
telefonuppfinnaren, professor F. A. Zahm i Washington och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
