Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyget och forskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingeniörsvetenskapsakademien visade sitt intresse för
det nya forskningsområdet genom att 1924 tillsätta en
flygteknisk kommitté, i vilken T. Ångström blev
sekreterare. Denna kommitté uppställde ett betydande
forskningsprogram, som inriktades på klarläggande av vissa
frågor rörande de tekniska förutsättningarna för
konstruktion av flygplan och flygmotorer. Statsanslag beviljades för
detta programs genomförande, och arbetsresultaten ha
publicerats i en rad uppsatser och avhandlingar. Arbetet har
huvudsakligen varit uppdelat på två beredningar —
materialberedningen under professor J. Roos af Hjelmsäter
och motorberedningen under professor E. Hubendick.
Såsom kommitténs ordförande fungerade ända från början
landshövding S. Lybeck och som v. ordf. kommerserådet
Axel Enström. Övriga medlemmar voro professor W.
Weibull, I. Malmer och civilingenjör G. Spaak. En serie
materialundersökningar ha utförts vid
materialprovningsanstalten av civilingenjör R. Schlyter.
Ingeniörsvetenskapsakademien har också givit sitt stöd åt det vetenskapliga
arbetet genom stipendier för flygteknisk forskning.
Malmer blev speciallärare i flygteknik vid Tekniska
Högskolan 1921 och 1930 innehavare av den nyinrättade
professuren i ämnet. I anslutning därtill aktualiserades
frågan om inrättandet av ett flygtekniskt laboratorium.
Redan 1927 års sakkunniga hade föreslagit inrättandet av
ett större flygtekniskt laboratorium till tjänst både för
undervisning och fri forskning och för industrien och
försvarsväsendet, men detta förslag avvisades av 1928 års
riksdag. Frågan återkom inför 1930 års riksdag, då
proposition framlades om inrättandet av ett mindre,
flygtekniskt laboratorium vid Tekniska Högskolan.
Flygstyrelsen hade lancerat ett förslag, att laboratoriet skulle
anknytas till centrala flygverkstaden i Västerås, men det
blev Tekniska Högskolan som segrade i den lilla
dragkampen. Laboratoriet kunde påbörjas i juni 1931 och stod
blåsfärdigt redan i februari följande år. Vindtunneln, som
byggts efter samma princip som vid den berömda
aerodynamiska försöksanstalten i Göttingen, var färdigtrimmad
fram på sommaren, och den aerodynamiska
sexkomponentvågen inmonterades på hösten 1932.
Under den då givna betingelsen, att anslag inte kunde
erhållas annat än till ett »litet» laboratorium, var
anläggningen väl planerad, och inom sin begränsning är den
alltjämt av värde för undervisningen, men däremot är den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
