Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Hungersnöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
överallt märktes björnspår i snön och talrika märken
efter polarrävar.
Längre fram märkte de båda jägarna en öppen remna
i isen, där vattnet flöt jämförelsevis lugnt, och bakom den
en tämligen hög snökulle med en slags rund öppning, stor
nog att släppa fram en björnram. Allt var tyst.
— Om vi hava tur, så möta vi redan nu en björn —
eller två, — viskade wienaren. — Denna snökulle är deras
jaktmark.
— Vad menar ni? — frågade Herman nyfiken.
— Ts! — Ur denna remna sticka sjökorna upp
huvudet för att hämta luft, detta veta björnarna och kasta upp
en snökulle, bakom vilken de ligga på lur. I lämpligt
ögonblick griper ramen sitt byte.
— Se bara, se! — tillade han ivrigt — två björnar!
De båda männen stannade orörliga, med bössorna
skjutfärdiga och blickarna skarpt fästa på isremnan. Skulle
något villebråd visa sig?
Det plaskade i vattnet, ett tjockt huvud blev synligt,
därpå en del av överkroppen. En sjökalv var oförsiktig
nog att på detta sätt löpa sina fiender i gapet.
Isbjörnens högra framtass for blixtsnabbt genom hålet
och slog med sådan kraft ned på sjökalvens huvud, att
denne vacklade och säkerligen i samma ögonblick uppgav
andan. Den andra björnen rusade fram bakom snövallen
och grep offret, som de båda djuren därpå med förenade
krafter söndersleto och sönderrevo.
Detta ögonblick tycktes lämpligt för anfall. Herman
lössläppte hundarna, under det dansläraren avlossade båda
piporna i sin dubbelbössa. De båda björnarna grepo som
på kommando till flykten, i det de, själva vita, rusade fram
mellan de vita isblocken och genom sin snabbhet nästan
omöjliggjorde en förföljelse.
De båda sibiriska jakthundarna sprungo tjutande och
skållande efter; de båda männen följde även så fort, de
kunde. Då rusade plötsligen från ett högt isblock en tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
