Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återblick och slutanmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 366 -
Sådana förnamn, som särskildt äro eller varit vanligä
bland den stora massan af folket, nyttjas gärna utan något
tillägg »typiskt» om »underklassaren» (bonden, tjänaren1)
o. s.. v.) — se t. ex. Lars Anders, Augusto?), Janne,
Kalle, Lasse, Maja, Måns. Ibland är ett tillägg fogadt
till namnet, se t. ex. Bonde-Pelle.")
Stundom finna vi dylika förnamn brukade
skämtsamt om gosse eller flicka, hvad dessa än heta. Se
Lisa, Kajsa, Pelle, Truls.
Vissa familjenamn (se Lundström, Andersson,
Pettersson) nyttjas på grund af sin vanlighet någon gång för att
beteckna hvilken alldaglig person som helst.4)
Pettersson brukas särskildt i tilltal till hvem som helst. Det
fingerade namnet Petterkvist, en hopsmältning af
Pettersson och de vanliga namnen på -kvist, bör jämföras.
Ett (manligt) förnamn, som brukas mycket af något
särskildt folk, blir gärna en typisk benämning på en
(manlig) medlem af detsamma eller genom
personifikation på hela folket. Så i svenskan Matti — finnen,
finska folket, Mickel = tysken5) Paddy (Patrick)’1’) —
irländaren, John Bull8) = engelsmannen, engelska folket.
[Jfr sammansättningarna med begynnande Finn- samt
Mårten [ses. 191 f.)]. Bland familjenamnen hör Sörensen
= dansken hit.
’) Jfr från tyskan: »Allbekannt ist, wie der Herr seinem
Diener in unserer Gegend [Lahntrakten] ’Johann’ ruft, mag letzterer
diesen Namen trägen oder nicht.» Mitnz 97.
s) Måhända beror, såsom anmärkts, Af11)glista = piga på lån
ifrån tyskan.
*) Se om sammansättningarnas och sammanställningarnas
uppkomst längre fram.
4) Jfr att i tyskan (t. ex. i Leipzigdialekten) ATcier brukas om
hvem som helst: »der entsetzlich häufige Name Meier, Meyer u. s. w.
gilt oft für irgend eine beliebige Person, die man eben nicht nennen
will oder kann.» Se Albrecht 168.
’"’) På grund af lån från tyskan.
0) På grund af lån från engelskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
