Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tysk, hvilke sammansmälte på det vilkor, att hälften af magistraten skalle
tillsättas inom hvardera nationen. “Vid denna tid gick en af de ston
handelsvägarne från det inre Asien öfver staden Nevgorod i Ryssland,
hvar-ifrån varorna fördes Wolchowfloden uppför, öfver Ladogasjön och Kevafloden
samt öfver Östersjön till Visby, för att derifråii spridas till nästan alla
kända länder. Visby var sålunda för Östersjön, hvad Venedig var för
Adriatiska hafvet, och liksom en del af Indiens och Permens kostbara varor
gick öfver Svarta hafvet till’ Venedig, så gick en annan del deraf öfver
Ryssland till Visby. Be flesta handlande nationer egde ock här
nederlags-plats och magasiner, och den ofantliga mängd romerska, bysantinska, kufiska
och anglosachsiska guld- och silfvermynt, som uppgräfvits och nästan årligen
uppgräfves ur den gotländska jorden, vitnar ännu i dag om den lifliga och
vidsträckta handel, som här egt rum ända från de äldsta tiderna. I tolfte
och isynnerhet i trettonde århundradet stod Visby på höjden af sin
blomstring, och från denna tid härleda sig de förnämsta och märkvärdigaste
bygnaderna icke blott i staden, utan på hela ön. Om den . makt och det
anseende, som Visby köpmanna-samfund då egde, vitnar icke minst det
numera utredda förhållandet, att det under förra hälften af 1200-talet stiftade
Hanséförbundet erhöll sin egentliga stadga genom den förening, som
handlande från de särskilda städerna förut knutit på Gotland; och om den
rikedom, som var samlad i Visby, om den bildning och det konstsinne,
der voro rådande, om det varma trosnit, som der lefde i allas hjertan,
bära ännu i dag de många sköna kyrkorna, klostren och mångartade andra
forntidsminnen de vältaligaste vitnesbörd.
Men under tidernas lopp hade andra förhållanden inträdt och ett
tiD-bakagående i stadens näringslif kunde icke längre förhindrad. De i vester
belägna städerna hade lärt sig att direkte segla till Östersjöländerna;
handelsvägarne hade genom korstågen och Mongolernas eröfring af ryska riket
efter hand förändrat sin nktning, *och Lilbeck hade uppväxt till en farlig
medtäfiare, som snart tog försteget framför Visby. Valdemar den tredjes
infall och plundring af Visby var derföre icke orsaken till stadens förfall,
detta hade redan förut inträdt. Särdeles förstörande på handeln verkade
dessutom de i slutet af 1300-talet i Östersjön grasserende Vitaliebröderna.
liksom konung Erik den trettondes långvariga vistelse på ön, så att staden
efter denna tid icke längre ansågs som en medlem af hanseförbundet
Under danskt välde och under utsugande danske länsherrars förtryck
sjönko Gotland och Visby i allt djupare förfall, och det gamla moderlandet,
till hvilket ön, genom freden i Brömsebro, slutligen återkom, vårdade tig
under århundraden föga om den aflägsna provinsen och har först under det
senaste seklet börjat skänka Visby och Gotland ett kraftigare understöd.
Men försvunneu är Visby forna storhet, försvunnet hoppet att den någonsin
skulle kunna återkomma. Småstaden Visby har endast en storhet, det är
— minnets, endast en prakt, det är — ruinernas! Den är liksom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
