Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordena alster äro i Norrland af mångfaldiga slag och landets
växtlighet är p& långt när icke sä svag, som man i allmänhet tror i sydligare
delar af fäderneslandet. Visserligen är åkerbraket i de nordliga delarne
och närmast Lappland ännu inskränkt, hvartill det hårda klimatet bidrager
i icke oväsendtlig mån, ehuru den yppiga vegetation, som på fjenliga ställen
utvecklar sig till och med i en så nordlig trakt, som Tornedalen, Uartiges
ådagalägger att ett ställes större eller mindre höjd öfver hafvet mera, äa
dess nordligare eller sydligare läge, bestämmer växtligheten och beting»
odlingens framgång. Kunde norrlänningen hafva, utan statens méUankomet,
råd att afdika en del af de frostbildande myrarna och framförallt lära sig
hushålla med sina skogar, skulle Sveriges nordligaste landskap i välstånd
kunna mäta sig med hvilket annat som hälst; ty jorden skulle då
fram-alstra skördar jämngoda med dem, man får se i mycket sydligare trakter,
det omilda luftstrecket icke uteslutande få skulden för det, som i sjelfn
verket kan till betydlig del förekommas genom menskliga ansträngning»,
och når inissväxt&r påkomme, hrilka icke uågonstädes, allra minst i norden,
kunna helt och hållet förekommas, skulle skogen vara det skördefält, fris
hvilket bröd erhölles. — Landet är dock, synnerligast de nordligaste ddarae,
så uppfyldt af kärr och mossar, att det erfordras ett ofantligt arbete, a
stor ihärdighet för att kunna mildra deras skadliga inverkan på klimatet
Deremot råder i nästan alla Norrlands ådalar en bördig jordmån, och denna
bördighet tilltager mot norden, så att den i Kalix och Tornedalen utaa
gensägelse är störst. En naturlig följd häraf har blifvit, att en talrik
befolkning lockats till bosättning i dessa ådalar. Denna befolkning har, tack
vare den nämda bördigheten, lefvat lyckosamt under goda år, men, ehura
mången gång hårdt pröfvad genom missväxtår, har den ännu icke tiD fullo
lärt sig inse den stora fördelen af den redan odlade och närliggande
vat-tendränkta markens torrläggning; onekligt är likväl att kunskapen deron
iiumera årligen vinner mark. Under senare åren har således icke ringa
framsteg kunnat sköqjas i detta hänseende, bvaijåmte ladugårdsskötseln mer
och mer kommit till hedere, ängsodling företagits och, i allmänhet att tala,
jordbruket Ined större omtanke och kärlek omhuldats än tillförene.
Nyodlingar efter kusten och de nedre delarne af floddalarne stå i Vesterbottera
landskap, inom hvilket tillfällen dertill i mängd ännu erbjudas, på
dagordningen och dé resultat, som ernås, synnerligast i gräsbärande mark, äro
goda. Sådana nyodlingar och utdikningar, som inom detta landskap, t ex.
efter Kalix ådsl, kunna framvisas, torde näppeligen kunna anställas pl
andra trakter i Sverige. I samma mån ock, som skogen efter kusten icke
mer kan lemna någon nämnvärd produkt- till afsalu, i samma mån har
befolkningen tvingats vända sin håg till en omsorgsfullare jordens skötsel,
som utan tvifvel också skall visa sig vara det tacksammaste fält för deras
verksamhet. — Afkastningen af skogarne är, såsom vi ofvanför under
hvarje särskildt landskap vidrört, en betydande inkomstkälla för Norrland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
