- Project Runeberg -  Fosterländska minnen i ord, sång och bild tillegnade svenskarne i Amerika /
52

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3. Blandad läsning af svenska författare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

röfvarne expedierades utan dom och ransakning, medan ett tillräckligt antal
soldater följde Bögen till snapphanarnes uppehållsställe.

När skjutningen från huset upphörde, öppnade några af soldaterna
dörren till huset. Fasansfull var den anblick, som mötte dem. Golf vet var
i bokstaflig mening en blodpöl, hvari döende och döde lågo om hvarandra,
rummet uppfyldt af en qväfvande krutrök samt väggar och tak
sönder-rispade af kulor.

Vid denna dödens fruktansvärda skörd veknade för ett ögonblick de
svenska krigarnes hjertan; men snart återtog förbittringen mot de vilda
snapphaneskarorna sin rätt. Några soldater stucko sina bloss i husets halm*
tak; inom några ögonblick var huset ett enda flammande bål, som med sina
lågor omhvärfde både de döde och dem, som ännu kämpade med döden.

De svarta mur ar ne föllo efter hand för tidens tand och skulle varit
glömda om ej historien på sina blad upptecknat den hemska tilldragelse,
hvartill de en gång voro vitne.

Delsbo-bröllop.

I Delsbo, i norra Helsingland, hafva liksom i våra andra landsorter de
många ceremoniösa upptåg, hvilka förr voro oskiljaktiga från frierier och
bröllop, lemnat rum för festligheter, som mer påminna om medelklassens
bruk vid dylika högtider. För en mansålder sedan var det emellertid icke så.
Det kan derför vara skäl, att från glömskan rädda några erinringar om de
plägseder, som då voro öfliga, när ett ungt par skulle förena sina öden
för liftfet.

När en ungersven hunnit den ålder och för öfrigt befann sig i den
ställning, att han kunde tänka på giftermål, gjorde han påhälsningar än
här, än der i bygden för att lära känna jäntorna och derefter så mycket mer
obehindradt kunna göra sitt val.

När slutligen hans tycke stannat hos någon viss, förnyades hans besök
i hennes hem regelbundet hvarje söndag, hvarunder han hade lämpligt
tillfälle att orda om sin förmögenhet, sina utsigter på arf och andra förträffliga
egenskaper. Omsider lät han henne förstå, hvad som annars icke var någon
hemlighet, att hans önskningar gälde att ingå äktenskap med henne. Med
väl spelad öfverraskning och en blyghet, som nästan liknade ett afvisande.
bad hon honom vända sig till vederbörande målsman, hvarefter friaren om
ett par dagar återkom ridande och med fickorna fulla med “traktering"
hvarpå saken i laga form uppgjordes.

Efter några veckors trolofning begynte fästmön se allvarsam ut,
klagade öfver kallsinnighet hos brudgummen och bad honom taga tillbaka sina
fästegåfvor. Detta skulle vara ett sätt att pröfva hans kärlek. Vägrade
han att återtaga gåfvorna, d. v. s. att upplösa förbindelsen, ansågs han för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:51:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fosterland/0781.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free