Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3. Blandad läsning af svenska författare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUMMAN, SOM PICK HVAD HON VILL®. 61
vit vidtagna öfverlemnades “Wallins psalmbok,” såsom den med rätta
blif-vit kallad, till konungens stadfästelse. Denna meddelades den 29 januari
1819, med frihet för församlingarna, der de så önskade, att fortfarande
begagna den gamla psalmboken. Såsom bekant är, hafva, i synnerhet på
senare tider, anmärkningar blifvit gjorda mot våra kyrkosånger. Om det
ock ej kan förnekas, att en eller annan af dessa anmärkningar eger
befogenhet, står det likväl fast, att Wallins psalmbok är ett mästerverk, och att få
protestantiska länder kunna uppvisa någon bättre än denna.
Gumman, som fick hvad hon ville.
Skiimtsaga på Nerikes-mål, upptecknad af Herm. 77—g.
Dä va en gång e unnatagsgummä, søm mångä ä fäll dä, søm bodde for
sej sjølf i e stugä. Föä å klär hadd’ ho fäll så mökke ho gjole mä, men
svårt å ledt va dä for’a i allä fall; å inte hadd’ ho nåen, som såg te sej,
gummä-stackarn.
Så va ho en dag å skulle ta øpp vatten ur källa; å ve ho drog øpp
käl-läkroken va dä e stor gäddä i bytta. Nu må tro gumma vardt nåe te fäjen:
e tøkka stormål hadd’ ho inte hatt på mången go dag; å nu skull’n smörja
kråset, mente ho. Men bäst ho fundera høkke skulle vara likkst te koka
eller steka fisken, så sa gädda: “Um du släpper mej tebakars i källa, får du
önska dej tre ting, å hva du önskar, dä ska du få.” — Nu satte gumma te å
grunna hur ho skulle kunna önska sej någä, som va rektitt rart; å når ho
så ha grunnä e stunn, sa ho: “ja då önskar ja fäll, att vatte-bytta går å sej
sjølf frå källa mä vatten, så tränger ja inte um te kånka å bära’na øppfor
backøn.
“Dä må ske!” sa gädda.
UÅ så önskar ja, att allt hva ja slår på, ska dä gå åf,” sa gumma, för si
ho tänkte på si trubbuga yxä, å att ho inte va g o för å tveta åf ett veäträ
en gång.
uDä må ske!” sa gädda.
UÅ så önskar ja, att allt hva ja drar på, ska dä bli långt,” sa gumma,
för ho tänkte på blagarnsväfven ho höll på te å väfva, att han va så
stäkkuger.
uDä må ske!” sa gädda, å dämmä släffte gurama’na tebakars i källa.
Nu skulle ho te å freksta, um gädda sagt sanning; å så sa ho åt bytta
te gå øppfor backøn. — Å allri i väla slcuH’n falle sitt så tokutt förr: bytta
te å knäja å gå øppfor backøn, så’nte så mykkä som e vatte-drøpe skvimp.
öfver, — å gumma te å skratta å slå sej på knä; men ve ho slo på knä, kyttä
benø åf å datt i backøn; för si ho hadde önskä sej, att hva ho slo på, skulle
dä gå åf — kan-tänka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
