Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utveckling och hos ett helt annat folk. Den ställer
för våra ögon ett typiskt fall af folksuveränitet i en
af dess råaste och omedelbaraste former, nämligen
såsom regerande riksdag, och erbjuder därigenom
vetenskapen ett stort intresse. Men den riktade äfven
landet med flera nya betydelsefulla inrättningar samt
skänkte det svenska folket en erfarenhet, som — vi
skola hoppas det — räcker för alla tider.
Bland de många nyheter på det konstitutionella
området, som frihetstiden medförde, må nämnas, att
riksdagen nu fick sin fulla organisation och tekniska
utbildning. Dess arbetsordning, men framför allt den
för den svenska representationen så karakteristiska
utskottsinrättningen ordnades på ett sätt, som i
hufvudsak alltjämt består. Under denna tid fastslogs äfven
skillnaden mellan grundlag och annan lag. Slutligen
infördes 1766 yttrande- och tryckfrihet såsom den sista
utvägen att afhjälpa och förekomma de många
missbruk och yttringar af våld och väld, som systemet
medförde.
Länge kunde emellertid ej denna s. k. Frihetstid
bestå. Den svor alltför mycket mot det svenska
folkets traditioner och hela åskådningssätt. Dessutom
bragte den riket i stora yttre faror. Ett örike som
England kunde utan våda låta ett parlamentsvälde
utvecklas och bestå; för ett rike som Sverige med
rofgiriga grannar vid sina gränser var sådant farligt. Så
snart därför ånyo en svenskfödd konung med Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
