Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
III uppsteg på tronen 1771, så genomfördes en
oblodig revolution, som gjorde slut på ständerväldet och
sökte återställa den forna jämvikten i staten mellan
konung och folk. Detta är den andra perioden af
konstitutionel monarki.
Olyckligtvis begick Gustaf III det misstaget att
vilja återställa författningen till hvad den var före
enväldets införande 1680, då förtroendet mer än fasta
institutioner upprätthöll maktfördelningen mellan
konung och folk. Nu saknades förtroendet, därför räckte
1772 års stundom sväfvande författningsbestämmelser
ej till för att återställa den under så lång tid rubbade
jämvikten mellan statsmaktens båda innehafvare.
Därtill innehöll den intet stadgande, att riksdag skulle på
bestämd tid sammankomma, medan den å andra sidan
betog konungen rätten att ensam råda öfver den yttre
politiken, krig och fred. Gustaf III råkar därför snart i
konflikt med ständerna, isynnerhet adeln, hvilket leder
till en ny författningsändring. Genom upphäfvande
af de sista återstående adelsprivilegierna af betydelse
vann Gustaf III de tre ofrälse stånden för den s. k.
»Förenings- och Säkerhetsakten», hvarigenom konungen
åter blir om ej enväldig så dock mera enrådig, än
hvad en konstitutionel svensk konung nu mer borde vara.
Med sitt lif fick han betala denna seger 1792, men
afskyn bland folket öfver konungamordet vållade, att
intet steg nu togs för att häfva konungamaktens
öfvergrepp och återställa författningen till dess rätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
