Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre gällande grundlagar, nemligen Regeringsformen
af den 21 Augusti 1772, Förenings- och
säkerhetsakten af den 21 Februari och 3 April 1789,
Riksdagsordningen af den 24 januari 1617, så väl som af alla
andra sådana äldre och nyare lagar, akter, ordningar,
stadganden och beslut, hvilka under namn af
grundlagar inbegripna varit, öfverenskommit och belefvat, att
för Svea rike och thy underliggande länder stadga
följande Regeringsform, hvilken ifrån denna dag skall
såsom rikets främsta grundlag gällande vara — — —».
Uti efterskriften bekräftas och stadfästes
författningen först af de fyra ståndens talmän, därefter af
konungen, som för egen del antager den som
orygglig grundlag och vidare påbjuder den till alla och en
hvar till allmän efterlefnad.
Dessa stycken men isynnerhet inledningen utgöra
en dialog. Man hör två personer däri tala och sluta
en öfverenskommelse och ett fördrag för sig och
efterkommande, hvaruti fastställas ömsesidiga rättigheter
och skyldigheter ungefär såsom i heden tid, då konung
och folk svuro hvarandra eder. Först och sist talar
och lofvar konungen, stundom i ordalag hämtade från
den vanliga kurialstilen, som tyckas beteckna honom
såsom suveränen af Guds nåde och egen rätt. Men
såväl innehållet uti hvad han säger som ständernas
därpå följande förklaring, att de nu inträdt i
rättigheten att själfve gifva landet ny författning och därför
upphäfva alla hittills gällande grundlagar, säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
