Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
författningens grundtanke om maktens delning.
Slutligen kunna anmärkas som nyheter de tid efter annan
skeende överflyttningarna af vissa ärenden från
konungens ekonomiska lagstiftning till den för konung
och riksdag gemensamma. Dessa inskränkningar på
ett håll balanseras emellertid utaf utvidgningar af
nämda lagstiftning på andra håll[1].
Orätt vore emellertid att föreställa sig, att ej
under det gångna seklet högst betydande
förändringar ägt rum, som verkligen beröra författningens
grundvalar, förhållandet mellan de båda makthafvarne och
deras inbördes maktställning. Men dessa
förändringar hafva i olikhet med de ofvan nämnda försiggått
i tysthet samt mestadels undgått hopens ögon; framför
allt hafva orsakerna till desamma förblifvit dolda.
Dessa orsaker ligga nämligen uti enstaka
författningsbestämmelser med helt annat syfte (ss. statsrådens
tillträde till riksdagen eller de årliga riksdagarne) eller
uti den fortsatta tillämpningen af sådana i en viss af
tingens inre logik bestämd riktning, oftast obekant
för deras upphofsmän och föga anad af deras
utöfvare. Dessa orsaker spela i det politiska lifvet och
i författningarnas omgestaltning samma roll som de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
