Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dennes närvaro vid rådslagen, liksom ministerstyrelse
redan i ej obetydlig utsträckning förekommer.
Slutligen äro partierna i Norge som i England egentligen
blott två. Men trots allt detta stämmer det norska
folkstyret på intet vis med kabinettsparlamentarismen.
Ty utom det, att utskottsväsendet är starkt utveckladt,
råder här det från Sverige lånade systemet med
granskning af statsrådsprotokollen. Intet kan vara mera
oförenligt med nämnda parlamentarism än en sådan
granskning. Den utsätter ministrarne för en småaktig
kritik, som betager dem mod och själftillit, samt
förrycker fullständigt förhållandet mellan dem och
representationen. Därför ha initativ och ledning
förflyttats till stortinget, hvars uppmärksamme tjänare
statsråden blifvit. Beaktar man slutligen de norska
partiernas beskaffenhet samt den extremt demokratiska
anda, som behärskar hela statslifvet, så finner man,
att den norska författningen står fjärran från
kabinettsparlamentarismens typ. Den synes snarast på väg att
gå öfver till något annat slag af parlamentarism med
regerande riksdag eller på annat sätt.
I Danmark har det senaste systemskiftet, då
efter långa strider — äfven de ytterst grundade i
författningens typologiskt själfmotsägande bestämmelser —
en vensterministär kom till makten (1901), väckt
förhoppningar om parlamentarismens genombrott efter
engelskt mönster äfven där. Möjligt är, att
utvecklingen kan föra därhän trots landstingets för denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
