Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
författningsform alldeles för själfständiga ställning samt
konungens mycket betydande makt. Vissa
omständigheter göra nämligen, att marken här är mera beredd
att mottaga den engelska plantan än nästan hvar som
helst annorstädes, förutsatt att man ej genom
okunnighet förstör den. Utskottsväsendet är ringa
utveckladt, och ingen protokollsgranskning äger rum.
Ministerstyrelsen är vidare mycket omfattande, och uti
»ministerkonferensen» samt grundlovens nu föga
använda § 16 finnes dörren öppnad för dess
fullständiga genomförande. Slutligen äro partiförhållandena
uti detta lilla land jämförelsevis enkla och kunna
möjligen definitivt konsolidera sig uti en höger och
vänster. Det stora hindret är dock här som
annorstädes, att partierna dela själfva folket, och att det
saknas den aristokratiska anda, som ytterst uppbär det
engelska partiväsendet.
Det märkvärdigaste fallet af denna styrelsereform
erbjuder likväl Frankrike. Ty här är den ej såsom
vanligen eljest inpassad uti en monarki, utan förenad
med republik. Någon förebild därtill fans ej utom i
några stater hinsidan Atlanten, Chile, Venezuela, Haiti
och San Domingo, hvilka visserligen ej lockade till
efterföljd. Icke heller förkunnade den statsrättsliga
teorien en sådan sammansättning som idealet för ett
statsskick. Tidens politiska ideer hyllade väl republik
och majoritetsparlamentarism hvar för sig såsom
folksuveränitetens statsformer, men tänkte ej på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
