Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statsform karaktäristiska dragen återkomma, såsom vi nu
skola se, lika mycket i båda.
Den springande punkten uti hvarje författning,
hvaraf dess hela karaktär beror, är, som vi veta: huru
och af hvem statsviljan bildas. Uti samtliga
parlamentariska författningar sker detta genom organ, som
antingen för tillfället utses af folket eller en gång för
alla blifvit af detsamma därtill bestämda. Men allt
eftersom dessa omedelbara statsorgan, hvilka måste ej blott
formellt utan äfven reellt bestämma statsviljan, äro
öfvervägande ett eller två eller tre, får man skilda typer däraf.
Uti den engelska parlamentarismen är afgörandet
odelad förlagdt hos parlamentet och kabinettet, betraktade
som ett. Mellan dem kan nämligen aldrig råda ett
motsatsförhållande, utan måste de städse stå i samklang med
hvarandra — tillfälliga störningar aflägsnas
ögonblickligen genom kabinettsskifte eller parlamentsupplösning
— hvadan de i detta sammanhang måste uppfattas
som ett enda statsorgan, huru sedan mellan dem
inbördes rollerna äro fördelade. Uti Schweiz har man
utom det fasta regeringskollegiet och representationen
sökt medelst referendum göra äfven själfva folket till
ett beslutande statsorgan och därigenom fått tre
sådana, ehuru visserligen mycket olikvärdiga. I Förenta
Staterna och Sverige åter råda den dualistiska
parlamentarismen, uti hvilken statsmakten är
principiellt och faktiskt delad på två skilda organ,
statschefen och folkrepresentationen, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
