Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behärskades af ståndsväsendet, och hvaraf framgår, att
helt andra än enskilda ekonomiska intressen och
ståndsskillnader lågo till grund för detsamma. Men om
sålunda den verkliga partimotsatsen var af politisk natur
och partierna voro regeringspartier samt därtill blott
två, hvarför utvecklade sig ej då denna partiregering
till en majoritetsparlamentarism af samma slag som den
engelska? Gustaf III:s statskupp 1772, som afbröt
utvecklingen, innehåller blott ofullständigt svaret härpå.
Ty denna statskupp, som var landets räddning,
möjliggjordes endast därigenom, att partistyrelsen ej visat sig
vuxen uppgiften att styra land och folk.
Orsakerna åter till, att partistyrelsen så grundligt
misslyckades, hvilka orsaker tillika innehålla svaret på
ofvanstående fråga, voro dels inre, i författningen
liggande, dels yttre. De förra voro, att rådet, som
blifvit försvagadt under den föregående envåldstiden, icke
förmådde öfvertaga ledningen utan blef ständernas
lekboll och tjänare, samt vidare utskottsväsendet. Dessa
båda omständigheter i förening vållade nämligen, att
landet fick i st. f. en kabinettsregering, uppburen af
majoriteten inom ständerna, en regerande riksdag,
i detta fall den sämsta af alla regeringar, på en gång
tyrannisk och svag, tyrannisk inåt och svag utåt. De
yttre orsakerna åter till partiväldets fall lågo uti det
farliga grannskap, som Sverige hade i Danmark och
Preussen å ena sidan, Ryssland å andra. Detta kräfde
en fast och enhetlig styrelse, som endast en monark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
