Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sveriges författning icke på någon enda punkt har behof
af partier och partiväsen — om deras betydelse för
frågornas afgörande i kamrarna få vi senare tala. I
England och andra stater med flertalsstyre äro
partierna ett led uti författningen och därför nödvändiga;
uti länder med dualistisk parlamentarism äro de
däremot egentligen öfverflödiga. Att Förenta Staternas
partiväsen har en statsrättslig uppgift att fylla, beror
endast på författningens bestämmelse, att statschefen
skall väljas af folket. Men i Sverige, där ingen sådan
uppgift föreligger, saknar partiväsendet ur
författningssynpunkt all raison d’être.
Denna kardinalpunkt vid bedömandet af det
svenska partiväsendet är lika litet beaktad, som
hvarjehanda andra grunddrag i vår författning. Man ser
den betydelse, som partierna äga i Englands och
många andra länders statsväsen, och tror utan vidare,
att detsamma skall vara fallet här. Men lika visst som
Englands statsväsen skulle snabbt undergå de största
förändringar, om partiväsendet där plötsligen upphörde,
lika visst är, att om så skedde i Sverige, man icke
skulle märka ett spår däraf i statslifvets gång eller på
författningens område. Och anledningen härtill är
den ofvan nämnda i själfva statsskicket liggande. Den
enda betydelse för det allmänna, som partierna i
Sverige och i den svenska riksdagen äga, är att låta
de olika större intressen, som förefinnas i samhället,
bli därstädes företrädda och få göra sig hörda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
