Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Riksdagen var i äldre tid uteslutande ett språkrör för de
olika i samhället rådande intressena. I nutiden har
den framför allt blifvit ett regerande organ, den andre
makthafvaren enligt svensk statsrätt. Men därmed har
den äldre uppgiften, ehuru skjuten tillbaka, icke helt
och hållet upphört. Den uppgiften kan ännu förläna
partierna i Sverige en viss betydelse för det allmänna.
Det ligger nämligen en fara uti, att stora intressen i
samhället icke bli behörigen beaktade. Men en sak
är att göra sig hörd för sina särintressen, en annan
att kunna med dem dominera. Detta, som likväl är
alla intresse- och klasspartiers hela sträfvan, innebär
själfklart en stor fara. I den mån som de svenska
partierna lyckas genomdrifva detta, sjunker därför
deras i öfrigt ganska ringa betydelse och nytta för det
allmänna under nollpunkten, och de blifva tvärtom till
uppenbar skada för landet
Af nu antydda förhållanden följa alla andra för de
större svenska partierna utmärkande drag. De eftersträfva
icke att styra landet som i England eller bemäktiga
sig ämbetena som i Förenta Staterna utan blott att få
sina utanför författningen liggande ekonomiska och
sociala önskningar uppfyllda. Därför sammanhållas de
uteslutande af dessa önskningar och
sammanhållningens styrka är proportionel mot önskningarnas. Äro
de senare uppfyllda, såsom nu i fråga om
landtmannapartiet, så lättas banden och partiet tynar bort som
parti. En annan verkan af partiernas sociala natur är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
