- Project Runeberg -  Fyra man om en bok /
82

(1907) [MARC] Author: Jerome K. Jerome Translator: Ezaline Boheman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 82 -r

de att fara sin väg, hvilket föreföll mig mycket ohöfligt
efter allt hvad vi gjort för dem. De iförde sig ånyo
sina egna kläder och begåfvo sig på hemvägen för att
bli genomvåta ännu en gång, innan de hunno hem.

Vanligtvis fingo vi några dagar senare ett bref,
skrifvet af någon släkting, hvari vi underrättades om att
patienterna befunno sig efter omständigheterna
väl, men att vi i händelse af recidiv skulle få en inbjudan
till begrafningen.

Vår bästa förströelse, vår enda tröst under denna
fängelsetid var att genom fönstren betrakta andra
stackars lustresande i öppna båtar och tänka på hvilken
ryslig dag de haft eller skulle komma att få, allt efter
omständigheterna.

Om förmiddagarna foro de uppåt floden -— unga
män med sina kärestor, nevöer, som spelade
kavaljerer åt rika gamla tanter, hustrur och män (ibland maka,
ibland omaka), grant klädda flickor med kusiner,
förnäma, tystlåtna sällskap, enklare, högljudda sällskap —
den ena båtlasten efter den andra drog förbi oss, våta,
men dock hoppfulla, pekande ut för hvarandra de små
flikar af blå himmel, som då och då tittade fram.

Om aftnarna vände de tillbaka, genomvåta och dystra
och i ett allt utom godt humör.

Ett enda par af de många hundra, som passerade
förbi oss, återvände med glad uppsyn efter en
regnvädersdag. Han rodde med kraftiga årtag och sjöng under
rodden; för att hatten skulle sitta på hade han bundit
en näsduk utanpå densamma. Hon skrattade åt honom
och försökte hålla ett paraply med ena handen, under
det att hon styrde med den andra.

Det finns blott två förklaringar öfver ett sådant
förhållande som att människor kunna vara glada under
en regnvädersdag på floden. Den ena af dessa
förklaringar förkastade jag genast, såsom varande både
ovänlig och osannolik. Den andra var mera hedrande för
mänskligheten, och följaktligen stannade jag vid denna.
Då detta våta, men glada par passerade förbi oss, tog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:35:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyraman/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free