Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 175 -r
»Du kommer inte att ka någon nytta däraf före
den tjugonde», sade jag. »Men», fortfor jag, i det jag
reste mig upp för att ringa på jungfrun, »är du
verkligen riktigt säker på att det är allvar den här gången?
Du kommer väl inte att återvända till Lisa?»
»Tala inte om Lisa på samma gång som om Hetty»,
sade han, »det förefaller som ett helgerån.»
Han stod oeh tvekade med handen på låset.
Slutligen beslöt han sig för att öppna dörren och sade, i det
han stirrade stelt på sin hatt: »Jag ger mig af till Harley
Street nu. Jag vandrar af och an utanför hennes hem
hvarenda afton, och ib’and, när ingen finns i
närheten, stjäl jag mig till att kyssa tröskeln.»
Han försvann och jag återvände till min bekväma
länstol.
Den tjugonde November infann jag mig enligt löfte
för att hämta honom. Vid min ankomst stod ban i
begrepp att gifva sig af till klubben; han hade belt ocli
hållet förgätit vår öfverenskommelse. Jag- påminde
honom därom, ocli då han med mycken ansträngning
lyckats draga sig den till minnes, samtyckte ban, ehuru
utan minsta spår till entusiasm, att följa med mig.
Genom några fina vinkar till föremålets mor (inclusive
ett tillfälligt omnämnande af hans inkomster) lyckades
jag ställa det så, att han fick ha Edith för sig själf nästa
hela aftonen. Jag kände mig mycket stolt öfver min
bedrift, och då vi promenerade hem tillsammans,
väntade jag att få mottaga uttrycken af lians
tacksamhet.
Men som de läto ganska länge vänta på sig, gaf jag
honom en liten vink 0111 hvad jag ansåg mig ha rätt att
fordra.
»Nå, jag skulle tro, att jag arrangerade den där
saken skickligt åt dig?» sade jag.
»Hvad var det du arrangerade så skickligt?»
frågade han.
»Naturligtvis att du och fröken Trevior fingo vara
så länge ensamma i blomsterrummet», svarade jag en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
