Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 186 -r
vårdslöshet. Och slutligen hade hon en utpräglad
motvilja mot fridagar och lediga aftnar, hon ansåg att de
endast tjänade att draga en tjänsteflickas
uppmärksamhet från hennes arbete.
Den fjärde aspiranten erbjöd sig att betala fem pund
för att få platsen, men då började »A. B.» att bli förskräckt
och vägrade att ta emot flera flickor, öfvertygad som
hon var om att de voro dårhushjon, hvilka råkat slippa
ut från någon närliggande anstalt.
Då hon senare på dagen träffade en grannfru ute
på gatan, omtalade hon för henne hvad hon fått
upplefva på morgonen.
»Ack, det är ingenting ovanligt», förklarade denna,
»ingen som bor på den här sidan af gatan betalar någon
lön till sina tjänare, ocli vi ha att välja på de bästa
tjänare i London. Det brukar komma flickor från alla
delar af riket för att söka plats här. De spara under
åratal för att sedan kunna komma hit och tjäna för
ingenting.»
»Men hvad är det då, som utöfvar en så stor drag-
’ O
ningskraft?» frågade »A. B.» mera förvånad än någonsin.
»Begriper ni inte det?» sade grannfrun. »Våra
gårdsfönster vetta ju åt kaserngården. En flicka, som
tjänar i ett af dessa hus, kan alltid få se soldater, och ibland
kan det hända, att en soldat nickar till henne eller rent
af tillropar henne en hälsning. De drömma aldrig om
att begära någon lön. De arbeta aderton timmar om
dagen och finna sig i snart sagdt livad som helst, blott
för att få stanna kvar.»
»A. B.» begagnade sig af denna upplysning och tog
den flicka, som erbjudit sig att betala fem pund för
att få platsen. Och hon befanns vara en verklig skatt.
Hon var ständigt lika villig och höflig, nöjde sig med att
ligga på en soffa i köket och fordrade icke mera än ett
ägg till middagen.
Jag kan icke svara för denna historias trovärdighet.
Men för min egen del håller jag den icke för osannolik.
Brown och Mac Shaugnassy sågo emellertid mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
