- Project Runeberg -  Gustaf II Adolf. Ett trehundraårsminne /
158

(1894) [MARC] Author: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Breitenfeld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158 Breitenfeld.

Gustaf Adolf däremot röstar för uppskof. För mycket
stode på spel: ej endast två kurhattar och en krona, utan
äfven hela den protestantiska saken i Tyskland. Man
borde ej sätta allt på ett kort. Bäst vore att längre väster
ut intaga en stark försvarsställning och afskära Tillys
förbindelse vid Nedersachsen.

Men Johan Georg var enträgen. Han förklarade sig
omöjligt längre kunna uthärda denna kväljande ovisshet.
»Vill ingen gå med mig,» utropade han, »nå väl, då går
jag ensam!»

Gustaf Adolf, hvars önskan att mäta sig med fienden
säkerligen var lika stor som Johan Georgs, om han än
ansåg sig böra lyssna till försiktighetens fordringar, gaf nu
efter, och beslutet blef, att man dagen därpå skulle med
förenade krafter gå emot den kejserliga hären och bjuda
den batalj.

Innan krigsrådet sammanträdde hade Gustaf Adolf
mönstrat de båda härarna. De stodo uppställda midt emot
hvarandra, och en skarp motsats bildade de redan vid första
anblicken. Mot den svenska härens slitna dräkter och
små magra hästar afstucko bjärt sachsarnas granna, splitter
nya uniformer och stora, välfödda hästar. Men Gustaf
Adolfs soldater voro bättre väpnade och visade, när de
satte sig i marsch, en fasthet och ordning i rörelser som
deras bundsförvanter saknade. Ej underligt heller, ty de
svenska krigarna voro veteraner, som gjort flera pröfvande
fälttåg, medan de sachsiska åter till största delen voro
oöf-vade bondgossar, nyss tagna från plogen. De hade godt
gry uti sig, såsom de sedermera visade, men voro ännu ej
soldater.

Den 6 på morgonen bröt den förenade hären upp
från Duben och ställde marschen mot sydväst, i riktning
mot Leipzig, dit afståndet, som vi nämnde, är tre svenska
mil. Snart utbredde sig framför den den stora bördiga, i
sakta vågor gående slätt som mellan floderna Hulde och
Elster sträcker sig ända till och bortom Leipzig. Mar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g2a300/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free