Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Breitenfeld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 Breitenfeld.
båda tyska ryttarregementena Schaffmann och Cochtizky.
Äfven de ha en roll sig förbehållen i det stora dramat.
Framför centern har artilleriet kört upp. Det är ej
så talrikt, emedan Gustaf Adolf har spridt detta vapen
genom hela hären: hvar brigad, ja hvart regemente, har
sina lätta, snabbskjutande stycken. Det är därför endast
tolf grofva pjeser, med sina långa anspann af ända till
trettio hästar, han kommenderar den unge officern som sitter
där till häst framför fronten. Det är den förre pågen från
Riga, numera chefen för artilleriet, Lennart Torstensson.
Han är nu tjugufyra år och står redan högt hos sin
kunglige lärare. Tio år härefter skall han just här, på dessa
samma fält i söder, öfver hvilka hans blick nu spanar,
svänga kommandostafven.
Efter en blick full af välbehag på sin unge
artillerichef spränger Gustaf Adolf vidare mot sin vänstra flygel.
Här hälsar honom Horn. Han sitter där lugn och allvarlig
som alltid. Men kanske skulle Gustaf Adolf, om han
betraktat honom närmare, i dag sett en skymt af oro i hans
öga. Hans flygel är betydligt svagare än den högra.
Som denna, består den till största delen af rytteri,
fördeladt på två linier, men det räknar endast 2,800 man. Han
har visserligen den sachsiska hären till sidostöd, men det har
ej kunnat undgå Horns skarpa blick, hur föga denna
rekrythär är att lita på. Gustaf Adolf anar, att han på högra flygeln
skall få Pappenheim till motståndare, och därför har han,
på sin vänstra flygels bekostnad, där samlat hufvudstyrkan
af sitt rytteri. Men fältmarskalken vet, att om mod och
dödsförakt kunna ersätta underlägsenhet i antal, han kan
tryggt lita på sitt folk.
Det är uteslutande tyska regementen. Namnet
Bau-dissin är oss redan bekant från förpostfäktningarna vid
Werben. Men ej mindre förtjänta att nämnas äro namnen
Calenbach, Hall och Courville. De äro för alltid fästa vid
den stora segern den 7 september. Här må, rättvisan och
sanningen till ära, sägas, att i mannamod, dödsförakt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
